missfixin

Det låg en toblerone på bordet här när jag kom hem förut..
Den fick mig att tänka på när mamma fick en sån där meterslång, äckligt tjock toblerone en gång för längesen. Den var så vidrig på nåt vis..
En "bit" var större än en normalstor toblerone som den på bilden här ovanför.
Jag och min kusin Clara ville i alla fall att den där tobleronen skulle räcka så länge som möjligt men det kunde ju dock inte vi påverka så mycket eftersom den var mammas och fler än vi ville äta av den. Därför gjorde vi som så att vi bröt av en sån där stor bit och gömde i snön för att sedan kunna hämta fram den när vi blev sugna igen... Kanske några veckor senare eller så. Det som göms i snö dyker upp i tö kan man väl säga att vi tänkte.
Och ja, det här var faktiskt ganska längesen som sagt.