Team Jacob!

Jag, Carro, Malin, Anna och Fredrik gick och såg premiären av New Moon natten till idag. Innan New Moon visade dom även Twilight.
Vad ska man säga?
Fjortisskriken blev för mycket för mig. Visst, lite hade man väl räknat med men jag hade inte trott att de skulle göra löjliga små läten, suckar och stön så fort Edward sa något gulligt eller så fort Jacob var i bild. Detta störde i alla fall min upplevelse av filmen.
Carro var inte dålig hon heller. Jag blev nästan orolig första kvarten av filmen eftersom hennes konstanta snyftningar lät som andingsproblem. Den annars så blödiga jag fällde bara några tårar mot slutet av filmen.

Filmen i sig var helt okej bra men inte lika bra som Twilight.
Den kändes lite osammanhängande och dessutom väldigt ledsam och deppig. Mitten av filmen var bäst och det var också då som det inte var ledsamt.
Det konstiga var också att jag, utan att avslöja för mycket, blev knäckt över slutet av filmen.
Team Jacob säger jag bara. Det var han som gjorde filmen värd att se enligt mig. Heja heja, som Jenny precis skrev i ett sms. Hon är på min sida, men också i princip den enda. Det ska bli intressant att se vad som händer i nästkommande två (tre?) filmer (och böcker)...

Ur ett genusperspektiv är hela Twilight-serien ganska problematisk, såklart. Därför tänker jag bort det så mycket som möjligt när jag ser filmerna. Men det är ganska lätt att heja på Jacob när man tänker på hur Edward nästan vill äga Bella (mycket mer tydligt i första boken, enda boken jag hittills har läst). Får en ruggig känsla över det hela.


Innan bion. Lite smått med hysteri.


Taylor Lautner, född 92, spelar Jacob Black.


Dakota Fanning gjorde en biroll också. Sjukt snygg. Insåg inte att det var hon förrän idag när jag läste det någonstans. Trodde att hon var ett barn fortfarande men hon hade växt en del.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0