missfixin

Jag åker hem på lördag. Det här kommer jag sakna:

- Prata engelska.
- Lyssna på Europaföreläsaren Ruth när hon pratar om nationalism, terrorism, cosmopolitanism, migration och annat spännande.
- Gatumusikanter.
- Möjligheten att gå ut och äta/dricka mer spontant och oftare (eftersom det är billigare). Älskar att umgås på det sättet.
- Tjuvlyssna på brittiskt prat på bussen.
- Att alltid kunna ha sällskap om man vill ha det.
- Alla bekvämligheter här i Cleaves, som att få sängkläderna bytta, golvet (heltäckningsmattan) dammsuget osv.
- Sjunga när Rose spelar gitarr.
- Det varierande utbudet av klubbar, pubar och barer.
- Att kunna köpa alkohol när som helst på dygnet. (Menar inte det som om jag vore värsta alkisen utan mer att man inte måste planera i förväg utan att man, återigen, kan vara mycket mer spontan.)
- Att varje dag få träffa så mycket olika människor. Man brukar ju ibland säga att det finns personer som tar energi ifrån en. Här blir det ganska mycket tvärtom, man blir istället påfylld. Vet egentligen inte varför.

Har idag fått säga hejdå till en massa folk på universitetet. Kändes ganska sorgligt eftersom man vet att man högst sannolikt inte kommer träffa särskilt många av dom igen. Hatar att säga hejdå. Tur att jag ska se till att hålla kontakten med dom viktigaste från den här tiden.

Det är en kille på en av mina europakurser här som har ett helt otroligt intresse för Sverige och allt som har med Sverige att göra. Han har bott i Dalarna och pluggat på högskolan där ett halvår och har nu ansökt om språkstudier i......KARLSTAD! Han har en fjällrävenrygga, tycker att den svenska filmversionen av Milleniumtriologin är mycket bättre än den engelska och han har en liten dröm om att öppna en tebutik i Sverige. Han är världens trevligaste, så jag skulle lätt köpa te där jämt. Hoppas innerligt att han kommer trivas i Karlstad, men det tror jag nog. Ska se till att hålla kontakten med honom! Veckan efter mig ska han till Sälen på skidsemester.. Haha. Ja, lilla nationalisten i mig blir alldeles stolt, nöjd och glad.

Efter en resa från helvetet var jag äntligen tillbaka i Nottingham i torsdags natt. Jag gillar verkligen inte att resa själv, det kan jag konstatera nu. Man känner sig så himla ensam bara... Fy. Skulle inte vara min grej att backpacka utan sällskap. Missade ju bussen till Nottingham och fick därför vänta på flygplatsen i 2 ½ timme extra och egentligen är det verkligen en liten grej. Jag hade ingenting som stressade mig att vara tillbaka i tid och jag hade pengar att lägga ut för en ny bussbiljett (surt ändå). Det var mer grejen att sitta själv och vänta som fick mig att halvt bryta ihop. Extremt löjligt. Men efter lite sms med mamma kändes det bättre.

Här har det känts jättekonstigt tills för en timme sen när Astrid kom tillbaka. Det är ganska folktomt och väldigt annorlunda mot innan jag åkte. Men jag vänjer mig nog. Och på måndag kommer det kännas ännu bättre när polackerna är tillbaka! Det finns nog bara en person som jag verkligen har saknat när jag varit hemma och det är
Michael, bästa polacken. Ska spendera mer tid med honom och de andra nu och mindre tid med idioter.

Det här är så fruktansvärt vidrigt.



Har ingen direkt förklaring till varför men jag tycker att själva känslan av att ha russinfingrar är jäkligt obehaglig. Undviker att duscha/bada alltför länge pga det och jag hatar att diska utan diskhandskar.

Bilden är för övrigt Josefs och det är hans egen hand. Antar att händerna ser ut sådär ganska konstant när man håller på med dykning i Thailand. De verkar ha det bra i alla fall.

Dublin är en stad jag absolut vill besöka igen. Kan inte komma på någon dålig grej förutom att det är ganska dyrt, vilket jag ju är ganska van vid. I Nottingham är jag den enda som inte klagar på priserna eftersom det är bra mycket dyrare hemma i Sverige. Värst är det ju såklart för östeuropéerna och de har faktiskt inte följt med på någon resa här heller.


Sofie och jag dricker första Guinnessen.

Det jag gillade mest var helt klart utelivet. Konceptet pubrunda passar mig mycket, mycket bra. Från ett ställe med irländsk livemusik till ett annat. Stämningen och atmosfären kändes ovanligt genuin och ursäkta löjligt ord men, härlig. Alla, oavsett ålder (för åldern var väldigt blandad), verkade ha roligt tillsammans på ett sätt jag inte sett på många andra ställen. Undantaget skulle väl vara Thailand.



Under dagarna var vi nödvändigt nog uppdelade i grupper. Brittney & Jan a.k.a BRAN smet alltid ut före oss andra och spenderade dagen ihop (ganska mycket drama/skvaller kring hela BRAN-grejen, han har nämligen flickvän). Teresa, Esther och Marina åkte iväg på en västkust-trip och sen fortsatte de sightseeingen i Dublin även övriga dagar tillsammans. Jag hängde med den bättre gruppen bestående av Sofie, Chris (amerikanen), Astrid och Anne-Clarie. Fredie (Den äldre Malayen) föredrog att upptäcka Dublin på egen hand.

Intressant att jag skriver massa skit om Chris och sen upptäcker att han faktiskt var en av de absolut bästa personerna att resa med. Sjukt rolig, lättsam, ville göra och se samma saker som mig, bästa festarn osv. Inte en enda argumentation under hela helgen och han visade heller aldig något tvångsmässigt behov av att föra fram sin åsikt. Otippat men mycket tacksamt. Att alla elva kom överrens så bra som vi gjorde känns inte som något man kunde förvänta sig.


Sofie och Chris.


Astrid och Sofie uppe i Guinnesstornet. Guinnessfactory kändes mest som en turistfälla och det var inte särskilt intressant eftersom man inte ens fick se sjävla ölskapandet. Utsikten, det trevliga sällskapet och gratis öl uppe i tornet var höjdpunkten.


Vi besökte ett coolt fängelse och kunde konstatera att vissa av cellerna var större än våra rum i Cleaves.


Pubrunda.



Hostelhänget var också bland det bästa. Blir oundvikligt en bra förfest när 10 personer leker lekar som charader och "jag har aldrig".






Tempel bar, bästa området i Dublin.

Åh vad jag kommer sakna den här tiden när jag tänker tillbaka sen.... Buhu.

Bästa Dublin-gänget!



Återkommer med mer utförlig beskrivning när jag har tagit igen förlorade sovtimmar.

Idag är jag ganska bakis.. Hade en fruktanvärd natt med huvudvärken från helvetet! Men festen igår var riktigt bra så det var värt det. Och, idag är det nya tag för nu drar vi till Dublin om två timmar...! Är såå peppad!

11 personer är vi som åker tillsammans och vi ska alla (utom en person som ville ha singelrum) dela 10-bäddsrum på hostlet. En jäkligt blandad grupp bestående av bland annat amerikanen a.ka. åsiktsmaskinen, den präktiga-pryda-gråa musen som klagat på mina kläder och min ruffsiga frisyr, Sofie - bästisen här, en Malay (som vägrar säga hur gammal han är men skulle gissa typ 35) och sen ett gäng till.

Den grå musen frågade mig följande här om dagen: "Tror du jag behöver ta med någon klänning eller så..? Jag menar, ska vi gå ut i Dublin?" Men hallå, vakna. Det är väl ölen vi åker dit för. Vi ska definitivt ta en tur förbi Guiness factory där borta!

NYÅR I LONDON! Hur coolt vore inte det?
Håller på och planerar med Esther.. Men vore roligare om man blir fler.

Någon som är på?

En jäkligt läskig fransyska som jag möttes av igår när jag kom tillbaka från min filmkväll på andra sidan stan.



Jag blev inbjuden till filmkväll av en tjej från Ungern som läser samma Europakurs som mig. Det var hon, jag och en tjej från Tyskland. Vi bjöds på brownies och såg den svenskregisserade filmen "Chocolate". Allt som allt en trevlig kväll, ändå tills vi kom in på en diskussion kring homosexualitet. Där kom åsikterna fram om man säger så. Den ungerska tjejen var katolik och vi delade inte direkt uppfattning i ämnet... Det är så jäkla intressant ibland, när olikheter sipprar fram sådär.

När det uppstår kulturkrockar även med svenskar.

Svensk tjej boende i Nottingham: Vart någonstans här bor du då?

Jag: Jag bor mitt i centrum, nära slottet om du vet vart det är? Det är med 30 andra utbytesstudenter så det är riktigt bra. Men först var jag lite tveksam faktiskt för boendet ägs av en kristen förening av något slag och på hemsidan där studentboendet är beskrivet verkar allt väldigt religiöst och "missionsliknande". Det skulle ju kunna kännas rätt obekvämt eftersom jag inte är religiös över huvud taget. Men hur som helst, vart i Sverige är du ifrån då?

Svenska tjejen: Jönköping.

Det blev en mycket märklig stämning och hon gick ganska snabbt vidare till en annan grupp studenter.
I efterhand har jag faktiskt fått höra från andra som träffat henne här (och märkt själv) att hon är nykterist samt aktiv kristen.

Ja, jag säger då det.

Igår åkte 16 personer från Cleaves Hall till Birmingham i samlad trupp.



Staden var stor, väldigt stor. Shoppingen var förmodligen väldigt bra men jag var, trot eller ej, inte alls på humör för shopping. Eftersom Ilyas är från B-ham fick han vara vår guide och på så vis kunde vi se lite annat än bara shoppingcentrumet.



Jag åt en väldigt engelsk lunch. Det var gott under ätandet men efteråt mådde jag nästan lite illa. Mastigt.


Parkhäng.

Vi såg lite allt möjligt men jag orkar verkligen inte redogöra för allt. Det finns mycket som händer rent generellt som jag vill skriva om, men intrycken är alldeles för många för att ha tid/ork till det. Så är det.

"I'm gonna show you something... But don't tell anyone..!"



Haha! Dog av skratt när Agata visade mig det här i hennes rum. Hon röker inte ens? Antar att cigg är billigt i Polen.. Hur mycket kostar en limpa i Sverige?
Innan jag kom hit hade jag en bild av att i princip alla skulle röka och droga här och att jag skulle få passa mig lite. Så är det inte alls. Av de 30 som bor här är tre personer rökare. I England överlag vet jag inte riktigt hur det ligger till (har ju en förutfattad mening som sagt) men i Nottingham ser man sällan folk som röker. Det är ungefär som i Sverige.

Igår satt vi på uteplatsen här och spelade gitarr och sjöng. Det var myyysigt. En av de holländska tjejerna sjöng Adeles "Someone like you" så jäkla bra så alla satt och var helt tagna av stunden.





Alla springer runt i 30-kronorstofflor från Primark.



Sen gick vi till en australiensk bar som heter Walkabout. Där bjöd Jan på jägerbombs!

Idag känner jag för att skriva blogg som den här tjejen. Men nä, jag gör inte det. Det skulle bli för ärligt.

Alltså, snart kommer jag nog tröttna på att blogga härifrån. Det blir ju bara en massa "åh allt är så fantastiskt här, jag har så himla kul, alla människor är så härliga och blablabla". En massa lyckligt dravel. Det blir liksom sliskigt och jag vill inte ha en sliskig blogg, jag vill ha lite misär också. En gnutta nyans om man säger så.

En sak som inte är så fantastisk här är faktiskt en av tjejerna som jag har umgåtts med den första veckan. Jag vill såklart inte skriva ut hennes namn eller land eftersom hon (ytterst tvivelaktigt) kan gå in på min blogg och klicka på google översätt. Hur som helst, hon är en jättesnäll tjej verkligen, men hon är så himla duktig, präktig och pryd. Jag hatar sånt och det passar verkligen inte här. Hon säger väldigt konstiga saker ibland och då blir det så himla tydligt att vi har väldigt olika åsikter om saker och ting. I förrgår innan vi skulle gå ut rynkade hon sina ögonbryn och sa till mig att min topp var väldigt genomskinlig. Då sa jag: jag vet det! Sen gick jag. Den var inte ens särkilt genomskinlig och jag skulle verkligen aldrig kommentera någon annans klädsel på det sättet eftersom det uppenbarligen är jäkligt ohyffsat. Vi känner ju knappt varann? Hon är också en sån där som snålar hela tiden, klagar på att allt är dyrt när det enligt mig är riktigt billigt. Men jaja, vi kommer väl antagligen inte umgås så mycket framöver när alla har "hittat rätt" bland allt folk.

Känns lite dumt att skriva det här men jag behövde bara lufta mina tankar lite. Eller ska jag radera det här inlägget kanske?

Om någon tvivlade på det fina vädret, här är bildbevis med folk som badar i fontänen:



Provade korven vid grillen igår och det var dumt. Usch. Hamburgaren var bättre.



Agata fortsätter att leverera polska snacks till förfesten:



Ann-Claire, Agata och Zusanne:





En jäkla massa folk på Oceana.



Alla som går ut under den här nollningsveckan är så himla unga. De flesta utbytesstudenterna är 21 och många av de engelska studenterna är ännu yngre. Jag känner mig helst plötsligt lite gammal. Men som tur är finns det några fler i min ålder och till och med äldre här där jag bor.

Här är en del av folket som bor här i Cleaves hall:



Agata bjöd på vodka/mint-drinkar och polsk kaka som hennes mamma hade bakat.



Här är lite bilder på universitetet:


Riktigt snyggt överallt. Dock är det ju inte här jag kommer hålla till... Nej jag får åka ut till förorten istället, inte alls bitter..


Här var vi på en barbeque-grej igår med livemusik och det var riktigt trevligt. Vi ska gå på samma sak senare idag igen. Gratis är gott ni vet.




Det här är från igår kväll, vi började på Spanky van Dykes med en massa andra internationella studenter. Här träffade vi också några engelska killar som var från Sheffield, Leicester och Birmingham samt en irländare. Vi följde med dem till två andra ställen senare under kvällen och blev bjudna på både drinkar och inträde. Engelsmännen är väldigt generösa och det är ju inte fel.

Det är för övrigt väldigt fint väder här nu, ca 25 grader varmt, klarblå himmel och sol. Känns inte särskilt engelskt men det hinner väl ändra sig.

Sitter och lyssnar på svensk musik och tänker att mina grannar kanske ogillar detta. Men jaja, jag vill ju ändå använda de små högtalarna som jag släpade med mig hit. Skulle inte klara mig utan bra musik i fyra månader.

Här är lite kort från i fredags/lördag med mamma och pappa:


På en italiensk restaurang första kvällen.. Ganska trötta efter en måttligt seg bussresa.


Frukost på Hilton. Inte alls lika fantastisk som i Sverige men antagligen rätt bra för att vara engelsk standard. Och servicen kan man inte klaga på, så sjukt trevliga.


Här bor jag! Är så fruktansvärt nöjd med boendet. MEN, rätt irriterande att jag har mer eller mindre skrytit om att det kommer bli så skönt att kunna gå till skolan på fem minuter och att slippa ta buss. Fail på den kan jag säga. Tydligen ligger "Arts & Humanities", alltså mina ämnen, på Clifton. Clifton hör också till Trent university men ligger 20 min med buss härifrån. Känner mig smått lurad. Men, det är också det enda jag kan "klaga" på. Har min första introduktion där imorgon och hoppas verkligen att jag hittar... Ingen annan härifrån ska ju dit.


Hamburgare i solen. Tyvärr var burgaren, enligt mig, jävligt äcklig. Broskbitar i typ. Var längesen jag tappade aptiten så mycket.. Dessutom råkade jag skära mig på ett vasst pommes frites, i halsen typ. Hur lyckas man med det?

Idag har jag druckit kaffe på universitetet med ett par tjejer här från Cleaves Hall (boendet) och även ätit gratis lunch i en kyrka. Lunchen var riktigt kass men det roliga är ju att träffa en massa nya studenter. Det är extremt lätt att träffa nytt folk här. Man får nog anstränga sig om man inte vill bekanta sig. Än så länge har jag hur som helst bara träffat en svensk person så det blir mycket engelska, och det känns riktigt bra.

Nu blir det lite vin här för att sedan gå vidare till baren Spanky Van Dykes.

Idag är det söndag och det märks där jag bor. Folk sover länge, är lite smårisiga efter gårdagen och vissa förbereder studier/arbete inför imorgon. Det är bland annat en grupp lärarstudenter från Holland som bor här och som gör sin slutpraktik på skolor här omkring.

I morse sa jag hejdå till mamma och pappa som skulle bege sig hemåt och det kändes faktiskt inte alls så jobbigt som jag hade förberett mig på. Kanske mycket tack vare att jag direkt när jag kom in igen möttes av en av de Holländska tjejerna samt en tjej från Österrike. Dom var skittrevliga. Den ena tjejen frågade hur det kändes nu när föräldrarna hade åkt och att hon förstod om det kändes tungt eftersom hon själv hade haft det lite jobbigt, "en dipp", den första veckan här osv.. Gulligt. Och en kille från igår mötte mig med ett högt "God morning Hanna". Jisses, jag hade ingen aning om vad han hette... Kommer nog ta lite tid innan jag lär mig alla namn. Vi är circa 30 studenter som bor här och jag är tydligen enda svensken.

En annan grej. Mailade alldeles nyss min blivande lärare i psykologikursen för att dubbelkolla en grej som verkade lite skum. Efter fem minuter hade han redan svarat! På en söndag liksom?! Jaja, bra för mig för nu slipper jag fundera mer på det.

Nu är jag på plats, här i Robin Hood-staden. Mamma och pappa är ju här också och jag bodde med dom på Hilton första natten, det vill säga igår. Men idag har jag fått tillgång till mitt boende och sitter nu på det nya rummet, själv. Tyvärr verkar det som om jag har glömt min kamerasladd i Sverige så det kanske dröjer ett tag innan bilder kommer upp, men när jag så småningom har fått den via post så..!

Första intrycket av Nottingham är väldigt positivt. Det är stort men ändå mysigt och folk är så sjukt trevliga. Herregud, ta upp en karta på stan och du blir påflugen av folk som vill hjälpa dig att hitta. Fick typ en chock av kontrasten mot hur bemötandet i regel är i Sverige när det gäller sånt. Samma sak på restauranger och i butiker, man känner sig verkligen sedd, bekräftad och sånt.
I alla fall, läget på mitt boende är så fruktansvärt bra. Jag behöver bara gå 20 meter så står jag mitt utanför min favoritbutik Topshop och den mycket användbara alltiallo-affären Marks & Spencer. Men trots det så bor jag ändå inte på en gata där det är högljutt och trafikerat, utan istället en lugn och tyst sidogata där närmaste granne är en kyrka.

Än så länge har jag sjungit allsång till Greaselåtar med mina roomies men mer än så har jag inte hunnit bekanta mig med dom än. Det blir väl i morgon eller så kanske.

Puss och kram alla.

Om exakt en månad idag åker jag till England, Nottingham. Så ja, det närmar sig.
En grej som känns ganska bra är att jag tidigare i våras hittade en blogg som skrevs av en tjej som gjorde i princip samma resa som jag ska göra. Hon pluggade på samma universitet och bodde på samma ställe som jag ska bo på. I och med det har jag redan fått tillgång till bilder på studentrummen, universitetet, pubarna osv runt omkring och även fått en uppfattning om hur livet där borta kan komma att bli.

Här är ett av hennes första inlägg med en del bilder.

Nu ska jag och Jenben ner på stan!