missfixin

Hemma igen. Jag andas frisk luft och tycker att det känns skönt med skolstart och höst.

Ayia Napa var som jag hade väntat mig.
Det var sjuuukt varmt, dag som natt. På hotellet var det vi, barnfamiljerna, pensionärerna och paren plus en och annan kackerlacka. På krogarna och vid Nissi beach var det vi, sommarplågorna och 18-åringarna.

Trots viss brist på jämnåriga hade vi en sjukt rolig vecka tillsammans. Resesällskapet var verkligen toppen. Jag och Malin konstaterade att vi knappt var det minsta trötta på varandra på hemvägen.




Första kvällen.


Det var mycket "Buy one drink, get one free" eller "buy one drink, get three shots".


Där ute ligger Malin och Johanna på en varsin luftmadrass. Dom där 13 eurona som vi fick lägga för varje madrass var väl investerade pengar. Vi orkade i princip bara ligga ute på havet eller i skuggan under parasollet.


Cypern har kanske världens vackraste vatten.


Här äter vi efterrätt på vår italienska favoritrestaurang. Vi var överrens om att man bör besöka olika restauranger så mycket som möjligt men den här kunde vi inte motstå. Vi var där sammanlagt tre kvällar och jag har nog aldrig tidigare ätit så god pasta. Billigt var det också.






Andra kvällen var vi på en grillfest som en utsänd bartender från Grabbarna grus hade övertalat oss att gå på. Maten och drinkarna var hemska men vi träffade ju folk och det var väl det viktigaste. Bland annat lärde vi känna två tjejer från Motala som visade sig bo i rummet bredvid oss på Panthea. Vi hängde en hel del med dom under veckan.


Lite röj på dansgolvet på Grabbarna grus.
I efterhand är det ganska skrattretande att vi var på Grabbarna grus och sjöng med till diverse tvivelaktiga låttexter. Det gick bra ett par kvällar men sen tröttnade vi ganska hårt.
Bartendern lyckades som tur var inte lura i oss att åka med på "partybåten", delta på skumpartyt eller köpa VIP-kort. Det hade vi verkligen fått ångra.

Vi har tagit extremt mycket kort under den här veckan så fler bilder dyker kanske upp så småningom.

Jag har haft en festlig helg. Min släkt är festlig och jag gillar dom allihop, stora som små.

När klockan var runt tiotiden fick vi instruktioner om att ställa oss på dansgolvet (i en lada). Alla gick ner på dansgolvet och funderade förmodligen över vad som skulle hända härnäst. En ny tävling? Nej.

En tremänning till mig spelar i en grupp som heter Dundertåget (förband till Winnerbäck i fredags bl.a.) och denne tremänning kunde tyvärr inte närvara vid årets släktkalas.

Eller ja, inte "in person" i alla fall. På sätt och vis närvarade han ändå eftersom någon satte på en låt med Dundertåget varpå alla som befann sig på dansgolvet plötsligt började röja loss till musiken. Jag vet inte ens om vi blev uppmanade till dans. Alla bara körde. Från barn i 2-årsåldern till en 80-åring. Det var roligt må jag säga.



Nu känner jag mig lagomt svullen efter mängder av god mat, vin, egenbryggd öl, pajer, godis, chips och nötter.
Mamma tyckte att vi även idag skulle frossa i ännu mer gott att äta och fixade därför köttfärslimpa med stuvade kantareller till middag och som grädden på moset, ännu lite mer paj till efterrätt. En riktig bulimihelg, som en viss moster sa.

Fräsch, mätt, nöjd och laddad inför en vecka i bikini. Yiiha.

Klockan 3 inatt går bussen mot Gardemoen och tidigt imorgon bitti sitter vi på flyget till Cypern.
Det var elva år sedan jag var där sist. Då var det min första utlandsresa. Nu blir det något helt annat.

Hejdå så länge!

Alldeles strax beger jag mig mot det årliga släktkalaset.
Just i år hålls det i Kil och anordnas av bland annat dessa vänner:


Bild lånad från Carros ansiktsbok.

Oscar råkar nämligen inte bara vara en vän utan kanske främst en tremänning till mig. Inte mig emot att det blev just Carro, klasskompis sedan sexan och nära vän sedan gymnasiet, som föll för grabben.

Dagens låt: "Vi sitter här i venten" med Basshunter som tyvärr spelades innan spinningpasset:



Dagens köp: En hel del: bikini, vit skjorta, underkläder, solskyddsfaktor, sminkborttagning, balsam och panodil. Det mesta var "inför resan"-köp.
Dagens roliga: När jag och mamma provade såna där gördel-liknande trosor. Om jag köpte en? Klart jag gjorde. Det var lite Marilyn Monroe-känsla över det hela, särskilt ihop med nya svartvita BH:n.



Dagens duktiga: Spinningen som var svinjobbig.
Dagens umgänge: Än så länge enbart mamma. Det allra bästa sällskapet under shoppingturer.
Dagens dumma: Att jag nu sitter och skriver ett blogginlägg när jag egentligen borde befinna mig på cykeln, på väg till Herrhagen.
Dagens saknad: Jonathan! Det var längesen vi sågs och han befinner sig någonstans i Kroatien just nu.
Dagens sjuka: Den där munblåsan har väl egentligen inte försvunnit helt så den stör ju fortfarande litegrann och är väl det enda som är lite "sjukt" med mig nu. Förmodligen är blåsan dock ingen blåsa utan snarare en envis visdomstand som försöker tränga sig upp genom tandköttet. Dessvärre finns knappast något uttrymme för denna tand så det kan bli ett framtida problem i min mun.
Dagens (kvällens) planer: Jag ska äntligen få äta kräftor ikväll, hos Frida med lite fler folk.

Bild

Liten hälsning från Göteborg:



Stefan, Emelies generösa pojkvän, bjöd på öl inne på Hard Rock Café. Först satt vi på uteserveringen med perfekt utsikt ut över avenyn. Titta på (och kommentera) folk, det gillar vi.



Emelie ville prompt ha med mig på Paddan eftersom jag tydligen är turist i Göteborg. Jaaa, ja tänkte jag och ställde upp. Det blev en trevlig båttur med solen i ögonen, en kaffemugg i handen och en sällskapssjuk australienare mitt emot.
Guiden bjöd på fruktansvärt torra skämt men hej, det kanske uppskattades av tyskarna som åkte med.
Turen var nämligen guidad på både svenska och tyska och Emelie förstod varje ord. Australienaren förstod dessvärre knappt något alls.



Sen käkade vi sushi som faktiskt nästan hade Happy Kitchen-kvalité. Gott!



Det blev även en tur med Berg- och dalbanan. Uuurkul såklart. Så skönt att få skrika av sig.

Nu drar jag på en tripp till Emelie och Göteborg!

Lade ni märke till ett visst genomgående mönster..? Jag framträder alltid till vänster och Emelie till höger på bilderna..

Sommar i P1 har totalt undgått mig den här sommaren. Först idag tog jag äntligen tag i saken och lyssnade på Annika Östbergs program.
Jag tycker att det var fruktansvärt fascinerande att lyssna på när hon berättade om sin livshistoria. Jag hade tårar i ögonen under större delen av den timmen det tog att lyssna på programmet och att ta sig över älven och hem igen. Visst, jag är en blödig person, men det var verkligen gripande.
Jag har inte sympatiserat eller engagerat mig något vidare kring henne tidigare men ja, nu blev det mest den typen av känslor.

Nu har jag för avsikt att ladda ipoden med en hel drös av sommarprogram. Jag har några kommande buss- och tågresor samt lata dagar på stranden som kan behöva viss underhållning.

Idag är en speciell dag eftersom min kära mor och far firar 25-årig bröllopsdag. Grattis!
Ni är dom som ger min annars smått cyniska inställning en gnutta hopp om kärlek. Klyschigt men sant. Ni är bäst.


Förr i tiden.


Nu i tiden.

Och jag firar att jobbnatthelgen är över och att jag nu har två veckors ledighet framför mig. Fint det.

Min absoluta favoritkombo:



Någon gång efter Smögen stannade det till lite i läsningen om miss Monroe, men nu är det igång igen. Bara hundra sidor kvar tyvärr. Gillar verkligen boken.

Nu är frågan vad jag ska ta med mig för bok till Cypern...
"Bitterfittan" känns lite för bitter, "Hypnotisören" är inte i pocket och blir därför alldeles för osmidig. Samma skrymmande problem är det med de flesta olästa böckerna i min bokhylla.

Ska nog försöka låna fjärde och sista delen i Twilight-serien av Johanna. Det känns som perfekt strandläsning.

Det blev en bra kväll igår. Först var vi hemma hos Carro i hennes nya, fina etta på Färjestad och sen blev det Koriander. Gratis inträde tack vare Emma och min plånbok fick ett hallelujamoment över det.

Vi kom dit ganska tidigt och Siepen hade inte börjat spela än så vi drog tag i honom och tvingade honom att vara med på bild(er) med oss. Det blev ett antal...
De flesta som var med hos Carro innan gick hem vid halv ett redan men jag och Noelia dansade kvar till två. Den roliga musiken och Siepens posande tog fart ganska sent. Han spelade bland annat "mmmbop" med Hanson brothers. Rolig musik som sagt.



Nu ska jag knalla bort ett kvarter och baka scones, dricka te och se på film med Camilla. Känns som en bra plan för kvällen.

Känner att luggen gärna kan växa snabbare.. Vill ha bort bort bort den!


Ja, jag käkar P-piller (och det skriver jag för att någon annan annars kommer påpeka det i kommentarsfältet, inte för att jag försöker få mig ett ligg!)

Nu på förmiddagen har jag och mamma varit och hälsat på Mia i en stuga belägen i Molkom-området. Vi drack kaffe, åt nygjord blåbärspaj med blåbär från trädgården och pratade. Göörmysigt var det.



Nu ska jag fixa mig inför onsdagsfest.

"Det mesta sitter i huvudet"...
Nyss var jag ute och sprang. Benen kändes ovanligt tunga och orken fanns inte riktigt.
Längs vägen mötte jag en gubbe i permobil (perkulator) och en annan gubbe som med lite hjälp av ett räcke försökte lära sig att gå.

Det blir liksom lite mer positivt tänkande för egen del när man ser sånt. Herregud, jag har i alla fall ett par dugliga ben. Bra att jag använder dem.

Sommaren är snart slut och det sörjer jag inte särskilt mycket. Jag gillar hösten.
Det verkar som de flesta istället gillar sommaren eftersom de blir mer lättsinniga och bekymmerslösa då. Av någon anledning är det snarare tvärtom för mig. 

Jag kom att tänka på hur fort ett år kan gå och på hur livet förändras så drastiskt av vissa beslut. Runt den här tiden förra året vände jag upp och ner på allt och lämnade det som kändes tryggt.
Jag befann mig i en enda stor osäkerhetsbubbla och upplevde en av de värsta känslorna; att inte veta om man har tagit rätt beslut.

Å andra sidan är en av de bästa känslorna att veta att man har tagit rätt beslut. Där befinner jag mig nu.
Jag antar att man hittar tryggheten på annat håll. Dessutom är väl kanske inte trygghet alltid det primära vid 22-årsålder.

Hur som helst, det är skönt att veta att man kommer ur den där osäkerhetsbubblan till slut.

Tre personer har frågat mig om kvällens planer och det gav mig sammantaget tre olika alternativ att välja på. Jag väljer dock det fjärde: hemmakväll, helt själv. Vill betona ordet själv där. Jag är inte ensam eftersom jag väljer det.

Jag tog ett extrapass på jobbet idag och jag ska jobba heldag imorgon. Mitt huvud värker, jag är ofräsch och jag har inte heller någon alkohol inköpt. Fjärde alternativet it is.

Men, om lite drygt två veckor kommer jag bo på det här hotellet och då blir det knappast några hemmakvällar.
Väldig otippat resmål för min del men shit vad jag inte bryr mig om det nu. Fyrstjärnigt hotell till ett bra pris säger man inte nej till.

Wiiiiiiiiie!

Förresten: ALLA (facebook informerar) verkar syssla med kräftskivor ikväll... Det hade jag inte tackat nej till!

Igår var en bra dag. Jag gjorde sista dagen på mottagningen vilket i sig är lite synd men jag blev så fint avtackad med presenter och uppmuntrande ord. Jag kommer sakna det.
Jag vågade ingenting med brevbäraren trots att det var sista dagen. Inget annat än det gamla vanliga "Hej, hej, tack och hejdå". Är ganska stensäker på att jag såg honom på Koriander igår kväll också.. Tyvärr var jag lika oförmögen att ragga där.

Efter jobbet hälsade jag på lite kusiner som jag har längtat efter att få träffa. Både Cornelia och Isac har nyligen fyllt år så de fick en massa presenter från USA. Det fick för övrigt jag också (trots att min födelsedag är i april). Två klänningar, en röd väska i skinn, en tavla och lite annat smått. Blev jättenöjd.

Sen var jag bjuden hem till Malin som har fyllt år och hon hade fixat mängder av god mat. Det var verkligen uppskattat.
Vi tog oss in till Koriander och där tappade jag bort Kilsgänget men träffade Noelia samt klasskompisar. Det gick ganska dåligt med dansandet. Noelia blev buttad i pannan av en argsint brud och jag fick en armbåge i tinningen (..kanske var det därför jag vaknade upp med en hemsk huvudvärk imorse, jora). Dessutom var musiken riktigt, riktigt kass. Enbart House en hel kväll blir lätt monotomt och tråkigt.

Kvällen avslutades med en promenad hem till mitt älskade Norrstrand med Camilla som sällskap.

Tack och hej leverpastej.

Det kändes såå bra att krama mamma och pappa igår. Skönt att ha dom hemma igen. Fick lilla nojan när jag råkade titta på en film om en flygplanscrash förra veckan, en film som Johanna Bergenlind eller annan "fotbollsfru" absolut inte bör se. Alla på planet dog och passagerarna var ett amerikansk fotbollslag med tränare och fans. Fy. Som sagt, se den inte.

Vi tittade på en massa bilder vilket jag trodde skulle bli hur segt och tråkigt som helst (jag blir lätt rastlös) men så var det inte. Jag blev bara USA-sugen.
Mest peppad på Los angeles med Venice beach, Beverly Hills, OC och sånt. New York vill man väl också till men det lockar inte riktigt lika mycket..

I LA finns även Universal studios och där hade pappa och Nisse varit. Jag har nog aldrig blivit så exalterad över några bilder och filmklipp som när det gäller det allltså. Verkade så förbaskat roligt med alla effekter, dinosaurier och Wisteria Lane-hus! En salig blandning av delar ur film och tv-serievärlden. Ett måste.


Coola gänget. Klippiga bergen, Denver eller något sånt? Tror jag.

Det har hänt mer än en gång att jag har tagit fel på dessa två skådisar:



Dax Shepard och Zach Braff. Sjukt lika ju.
Jag är helt tydligt inte den enda som upptäckt det eftersom "Dax Shepard" i sökfältet på Google ger "Dax Shepard - Zach Braff" som nummer två.

Bild

En rätt vedervärdig kommentar på Hanna Hellquists senaste krönika:

 

"Snälla snälla snälla, börja skriv för Wermlands Nytt istället för DN som faktiskt är en Stockholms-tidning. Vi skiter i dina jävla besök i nån liten piss-håla utanför Kristinehamn.
Att du försöker romantisera det vidrigaste länet i hela Sverige blir ju bara pinsamt.
God natt!"