Bara det bästa
Frågan är väldigt komplex och verkligen inte helt enkel i alla situationer men jag håller med henne i mycket av det hon skriver.
Jag tror helt klart att många nöjer sig med för lite, av olika anledningar.
MEN, som hon också konstaterar så är det en annan sak om man har barn ihop, då kan det vara värt att kämpa lite extra för att få en halvtaskig relation att fungera. Dock inte hur länge som helst för vem vill ha ett par föräldrar som ständigt bråkar..
När man ännu inte hunnit skaffa barn (om man ens tänker göra det) har man råd att kräva lite mer för det är vi värda.
nej jag håller nog inte alls med henne.. Undrar lite om hon varit i en relation? Det låter i mina öron mer som att de där två bara glömt av sig lite. Ibland behöver man lägga en extra stund på förhållandet för att det ska fortsätta spraka och det är därför många småbarnsföräldrar gör slut, för det finns helt enkelt ingen tid och energi. Att ett förhållande ska vara lätt är bara en myt. Är det värt att ha ett förhållande utan tjafs? Nej jag vet inte, jag älskar min bråkiga, jobbiga, smått själviske ego sambo och vårt pissiga förhållande. Hade aldrig i hela världen velat byta borta honom för en nickdocka!
Ja, alltså om hon inte hade varit i särskilt många relationer hade ju hennes artikel känts ganska naiv. Men hon verkar ändå ha gått från ett antal halvtaskiga förhållanden till en, enligt henne, 100 % bra relation. 100 % verkar ju knappast troligt men ändå.
Personligen så är jag hellre singel än fast i ett påfrestande förhållande.
Det finns nog väldigt olika åsikter kring detta..
Fast jag tycker att det känns som om många ger upp så lätt. Det ska kännas 100% bra 100% av tiden man spenderar tillsammans - annars ska man leta vidare.
Men visst, om man i hjärtat känner att "det här är nog inte rätt", då ska man naturligtvis bryta upp. Men inte för att det inte är en dans på rosor hela tiden.
