missfixin

 

Det var en rejäl pjäs det där, sa Mikael.
Ett av kapitlen handlar om Känsloarbete (typ mitt arbete och många, många andra) och där finns ett väldigt bra citat med som jag tänkte delge er. Ni måste dessvärre läsa det på engelska men ett litet citat kan ni väl kanske klara av.

"A young businessman said to a flight attendant, Why aren't you smiling'? She put her tray back on the food cart, looked at him and said, 'I'll tell you that. You smile first, then I'll smile.' The businessman smiled at her. 'Good', she replied. 'Now freeze and hold that for fifteen hours.' 

Egentligen skulle jag göra något helt annat för en halvtimme sen men jag fastnade i den här bloggen som har fått liv igen. Äntligen. Det var himla trist när den blev tyst för ungefär ett år sen men nu är den tydligen igång igen och det var på tiden!
Älskar den typen av självutlämnande bloggar..
Förresten är det förmodligen av samma anledning som jag gillar Hanna Hellquists krönikor. De är kanske ännu mer på det viset.

Förut när jag och Linn väntade på bussen vid universitetet stod en kille där som var väldigt full. Han vinglade fram och tillbaka med ölburken och såg lite slaffsig ut rent allmänt. Vi tyckte inte att han såg ut som en uteliggare eller något sånt, utan mest full vid fel tillfälle och på fel plats.
När han försökte prata med oss var Linn artig och skakade hand med honom (handen var blöt och kladdig av öl) medan jag försökte smita därifrån så diskret som möjligt. Min spontana tanke var att han var äcklig, störande och på något vis hotfull när han vinglade fram med sin ölburk.
Att anta att han kunde bli hotfull känns lite överdrivet och jag blir irriterad över min egen "rädsla". Jag fick alltså dåligt samvete över mitt sätt att fördömma och stöta bort den här personen.

När jag kom hem fick jag ett sms av Linn där hon förklarar att den fulla killen försökte komma med samma buss som henne men att busschauffören klargjorde att han inte ville ha med en så full person varpå killen då blev förbannad och anklagade busschauförren för att vara rasist. Busschauffören uppfattade situationen som hotfull och tillkallade därför polis... Det blev tydligen ett jäkla ståhej och när jag hörde detta kändes min "rädsla" plötsligt något mer befogad.

Vardagsdramatik! Kul så länge det inte drabbar en själv på något vis.

Idag hållde arbetsvetenskapens "fader" sin första föreläsning för oss. Fader på så vis att han är professor, äldst och mest kunnig inom området. Nu pratar jag alltså utifrån och inom Karlstad universitet.. För att klättra ännu högre upp på stegen skulle han vara tvungen att verka vid ett "finare" och större universitet än Karlstads.
Hur som helst. Mycket, mycket bra föreläsning som vid slutet avtackades med en applåd. Inte ofta vår klass har applåderat efter en föreläsning.
Är det vanligt förekommande bland er andra som också läser på universitet?

Föreläsaren pratade om livsformsanalys som är ett ganska svårt begrepp att förklara i ett litet blogginlägg. Är ni nyfikna kanske ni kan googla på det och hittar i så fall säkert en del uppsatser eller avhandlingar inom ämnet.
Jag har varit på en föreläsning tidigare om livsformer och då var det med genusvetenskapen. Så här i efterhand kan jag  konstatera hur extremt mycket föreläsaren påverkar ens intresse. Nu var det helt plötsligt mycket begripligare och mer intressant än för ett år sedan då vi hade en annan föreläsare.

Det blev bara en bok idag. Rean ligger inte riktigt rätt i tiden nu rent ekonomiskt. Jag har inget större sug efter böcker för den delen heller. Det räcker och blir över med kurslitteraturen om man säger så.

Men det här blir nog intressant läsning så småningom!

 

Kassörskan på Konsum skrattade åt mig när jag alldeleles nyss köpte enbart ett paket nudlar.
Jag skämdes lite och sa "Ja, det är enklast såhär när man har bråttom.."
Dåligt utbud också på nudlar i den butiken. Endast två smaker av ett konstigt märke.

Mycket negativa tankar idag och det är inte bra.
Nya delkursen verkar riktigt jobbig och inte så speciellt kul heller. Hade hoppats på lite annat upplägg nu efter förra kursen som innebar i princip enbart hemmastudier i form av läsning och inmatning.
Nya kursen erbjuder fem temaföreläsningar den här första veckan och resterande fyra veckor ska vi skriva, läsa, skriva.
Det är verkligen bra att de varierar kurserna och har båda salstentor och hemtentor men just nu känner jag nästan mer för att plugga till salstenta igen.
Jag ska i alla fall försöka ta till vara den här veckan eftersom föreläsningarna verkar intressanta.
Bland annat kommer min gamla genuslärare och föreläser om genussystemet vilket jag har sett fram emot jättemycket. Hon är lite av en förebild den kvinnan. Känns dessutom skönt med lite upprepning och ett redan bekant tema.

Imorgon är det bokrea och det blir trevligt. Nu tänker jag på det istället.

Igår var en fikadag. Först muffins här med Mikaels föräldrar, sedan mammas hembakade semlor och till sist Ann-Cathrines krämbullar.
Tveksamt om det var den bästa uppladdningen inför kvällen men gott var det.
Kvällen igår var också väldigt lyckad. Först ganska stor fest hos Johanna med väldigt blandat folk och sedan ankan dit många andra också uppenbarligen hade valt att gå.

Kan ni förstå att en känsla av hopplöshet infinner sig hos mig när Mikael klarar Minneapolis och Gällivare på 10-poäng i På spåret...
Det är så det är här..
Jädra unge!

Jag har upptäckt att jag blir väldigt glad av en viss typ av musik. Jag kallar det för "cirkusmusik" men det är egentligen flera olika stilar det handlar om. Bland annat syftar jag på lite mer elektroniskt som Detektivbyrån eller Slagsmålsklubben.
Men jag gillar även folkmusik. Ni vet sådant som spelas i berättarladan i Rottneros, i Titanic när Jack och Rose dansar på nedersta däcket med tredjeklassen eller på vissa friskispass. Jag älskar verkligen jympapass med folkmusik. Det fullkomligt spritter i benen och det känns som om man vore med i någon film eller så. Löjligt jag vet, men det är så det är.
Jag antar att den gemensamma nämnaren är det rent instrumentella för bortsett från det är musiken jag länkat till på vissa håll väldigt olika varandra. Jag vill ju inte att ni tror att jag försöker påstå att Stinnerboms musik är i likhet med slagsmålsklubben.

Go fredag.

  
Imorgon har jag faktiskt tänkt inviga Leilaboken. Dumt att ha den i hyllan annars kan man tycka..
Imorgon passar nybakat alldeles utmärkt dessutom eftersom det kommer fyra, förhoppningsvis fikasugna, kompisar hit.
Jag tror att det får bli muffins med någon av alla fyllningar hon ger förslag på. Dumle eller Polly..?
Dumle har ju blivit lite min grej. Först dumlekakorna som jag bakade till mammas kalas och sedan i Rocky Roadsen i julas..

Jag har en tendens att sprida ut mig väldigt mycket när jag pluggar.
(Det är en begagnad bok och alltså inte jag som har använt överstrykningspennan sådär. För mig är det misshandel av bok).



Lite paus från böckerna är nödvändigt och att rulla köttbullar och sedan steka dem stjäl ganska lagomt mycket tid.

Inatt somnade jag runt tvåtiden. Onödigt sent och ovanligt sent för att vara mig.
Jag antar att det grundade sig i dels lite för mycket kaffe och te (omöjligt att sova kissnödig) och dels en viss oro inför tentan imorgon. Tentan i sig går säkert vägen men situationen är så pass pressig att jag absolut inte är lugn inför tillfället.
Dessutom började jag i natt såklart inbilla mig att jag hade ont i magen och att jag säkert skulle få kräksjukan och missa tentan på grund av det.
Det här förvånar mig inte. Jag är rena psykfallet ibland.
En annan gång, för ungefär en månad sedan, sprang jag instinktivt av bussen på kronoparken för att jag var helt övertygad om att jag skulle kräkas. Resten av dagen låg jag i soffan och tyckte synd om mig själv med blåbärssoppa och annan flytande föda.
Fick jag magsjuka? Nej, självklart inte.
Jag jobbar på det här, jag gör verkligen det.

Nu känns det som att jag har spårat ur lite när det gäller köket.
Än så länge har ju som tidigare nämnt inte ens gardiner varit uppsatta vilket har gjort att allt har kännts ganska vitt, grått och mer vitt. Det låter kanske tråkigt men samtidigt är jag nog ganska tråkig när det gäller dessa saker.
Jag är allergisk mot felmatchade mönster och färger som skär sig mot varandra och därav en ganska försiktig inredning här i mitt hem.
Idag däremot lades en illgrön matta på plats under köksbordet. Den bara slank med från IKEA förut.
Uppriktigt sagt så tycker jag att det blev en riktigt lyckad färgexplosion. Mattan påminner om en gräsplätt och är fantastiskt mjuk och skön.
Nu ska banne mig gardinerna upp också! Mamma och pappa är på ingång.

Det är absolut inga problem att plugga här hemma i lugn och ro när Mikael sover till halv tolv.
Vissa har det bra.


Alldeles nu kom han in i vardagsrummet och såg ut som en nykläckt fågelunge och frågade förvirrat:
"Vad är klockan? Det känns som jag har sovit sönder hela huvudet".
Jag svarade att det har han nog också.

Hyllan är färdigmålad och uppsatt. Den är jäkligt lång vilket innebar att en enda bild på hela hyllan inte blev så bra i min kamera. Ni får den tredelad istället.
Imorgon kommer mamma och pappa hit på en fika och då ska vi äntligen sy gardinerna och få upp dem. Det känns verkligen kallt och opersonligt utan gardiner så det blir nog skillnad.

 

Frank och Josef är fina namn. Tänk att heta Josef Frank.. Så jäkla snyggt.
Det är roligt med namn..
Jag undrar verkligen vad mina framtida barn skulle få heta.. Har såklart en del namn på lager men vad det sedan blir vet man aldrig. Josef skulle bli problematiskt så det är inte aktuellt. Frank känns lite fel för jag har märkt av att alla bad guys heter Frank i filmer så det blir inte heller bra. Dessutom är det mest snyggt i kombination med Josef eller Dandy.
Det är ju trots allt ett antal år kvar tills jag tänker skaffa ungar, som tur är. Vill knappt tänka på det för det känns så otroligt långt borta.


Update: Lustigt att när jag slog på TV:n så heter den illegala spelklubbsägaren i Beck just Frank.

Jag mår som man gör efter ett 8-timmars pass utan rast på Max.
Vet inte vad det är för fel på folk som cravar så efter burgare men tydligen.. Det var ju någon jäkla villamässa nu i helgen också så det kanske hade med det att göra.
Jag fick i alla fall stå själv i driven hela dagen (Inte helt normalt eller på nåt sätt okej en lördag som denna) men lyckades hålla nere tiden på 4,5 min i snitt. För er som inte förstår så mycket kan jag bara upplysa om att det är grymt bra faktiskt.
Fick min lilla dos av beröm för det också. Kul att man är bra på något, typ som att göra miljoner saker samtidigt.
Jag borde nästan bli månadens anställd. Fina grejer.

Det låg en toblerone på bordet här när jag kom hem förut..
Den fick mig att tänka på när mamma fick en sån där meterslång, äckligt tjock toblerone en gång för längesen. Den var så vidrig på nåt vis..
En "bit" var större än en normalstor toblerone som den på bilden här ovanför.
Jag och min kusin Clara ville i alla fall att den där tobleronen skulle räcka så länge som möjligt men det kunde ju dock inte vi påverka så mycket eftersom den var mammas och fler än vi ville äta av den. Därför gjorde vi som så att vi bröt av en sån där stor bit och gömde i snön för att sedan kunna hämta fram den när vi blev sugna igen... Kanske några veckor senare eller så. Det som göms i snö dyker upp i tö kan man väl säga att vi tänkte.
Och ja, det här var faktiskt ganska längesen som sagt.

Usch vilken otursförmiddag jag har haft nu..
När jag gick utanför dörren här nere förut gick inte dörren upp som vanligt. Jag var tvungen att "dra ner spärren" för att ta mig ut och när jag väl är utanför kommer jag på att jag har varken nycklar eller mobilen med mig. Vanligtvis brukar det dagtid alltid gå att ta sig in utan nycklar men antagligen hade någon missat att öppna imorse.

Efter spinningen fick jag pinsamt nog be i expeditionen om att få låna deras telefon och be dem om att kolla upp Mickes telefonnummer via Eniro eftersom jag inte kan det utantill.
När jag ringer svarar han naturligtvis inte så jag pratar in ett, enligt mig, ganska pedagogiskt meddelande om att jag är på väg hem men att dörren är låst och att han måste gå ner och öppna dörren.
Jag kommer hem, ser ingen Micke och dörren är fortfarande låst förstås.
Som tur är har han dörren lite halvt öppen till balkongen så jag ställer mig helt enkelt och skriker.. Han hör mig och kommer ner och öppnar. Det var ju bra.
Men vet ni vad det värsta är? Jo, att Mikael precis hade hört mitt meddelande men drog slutsatsen att det "nog var ett gammalt meddelande eftersom porten alltid är öppen dagtid".
Kul om han inte hade haft dörren till balkongen öppen...

Det är löjligt roligt med tester. Ändå märker man direkt när man börjar svara att frågorna egentligen inte säger något alls om det som testet handlar om.
Jag gjorde ett stiltest här. Gör det ni med och se vart ni hamnar.

Följande blev mitt resultat:

Grattis, du skulle passa perfekt på1950-talet!

För dig är stil inte bara en fråga om kläder, utan berör hela livet. Du är inte bara snyggt klädd i välsydda plagg av bästa kvalitet, utan också en fena på inredning, matlagning och festfixande – och det är vi andra lite lätt gröna av avund för.  Det är dig man frågar för att få veta vilket det bästa röda läppstiftet är, hur man bakar perfekta cupcakes och vilka drinkingredienser som alltid bör finnas hemma. Visst, skulle man släpa ut dig på hike i skogen kanske du inte riktigt skulle komma till din rätt – men ärligt talat, vem behöver leka skogsmulle när det vankas perfekta martinis hemma hos dig?

Det stämmer nog inte alls men texten var ju enormt smickrande så varför ifrågasätta.

Alex Schulman hade gjort en lista på hur man ska blogga för att få väldigt många besökare till sin blogg på kort tid.
Jag hajade till på en punkt för den har jag nämligen funderat över en del själv.

2. Använd bilder!
Ni vet det gamla talesättet – “du ångrar aldrig en bild du tagit, bara dem du inte tog”. Precis så är det med blogginlägg – du ångrar aldrig en bild du bloggat upp, bara de du inte bloggat upp. Det är mycket vänligt mot besökaren att bildsätta dina texter. Framför allt – blogga upp bilder på dig själv. Det kan kännas konstigt och narcissistiskt, men glöm inte att besökaren har gått in på just din blogg för att han eller hon är intresserad av dig.

För mig ska en bra blogg vara relativt lättsam att läsa och då är bilder ett bra medel.
Dock funderar jag över det här med bilder på sig själv i ens egen blogg.
Personligen tycker jag att det känns, precis som han skriver, narcissistiskt när jag lägger upp bilder på mig själv.
Jag tänker alltid att det känns så löjligt. Samtidigt har mina egna favoritbloggar gemensamt att det finns bilder åtminstone då och då på dem själva. Visst finns det bloggar jag återkommer till som inte har några bilder över huvud taget men de är också lite tråkigare.
Det här visar förstås bara på hur extremt ytlig man är men det är väl den bittra sanningen antar jag.
Hur tänker ni kring det här? Bloggar med bilder eller utan?

Jag skrev för ett par veckor sen att vi har gjort om dataplatsen lite. Här har ni före- och efter bilder på förvandlingen.

Före                                                                       Efter
            

Det blev som det var tänkt, lite mindre utstickande och mer harmoniskt mot väggen. Ännu mer IKEA dessutom och det gillar vi ju. Ana ironin där. Skämt och sido, jag är nöjd.
Titta kossan där på hyllan också.. Den är så fin, så fin. Tack Caroline!

Jag tillbringar kvällen med att måla kökshyllorna vita. Det var verkligen jobbigare än jag hade trott. Sen har jag kanske inte världsbästa arbetsställningen just nu. Jag får nog ta och komma på ett bättre sätt till imorgon när andra lagret ska målas, annars kommer min rygg protestera.

Det här med spinningplatser känns lite hopplöst på friskis nu för tiden. Tur att jag står som typ fjärde reserv åtminstone och inte 16:e.

Tid	Pass	Ledare	Lokal	Platser	Lediga	Reserver	Status	Boka
må 2009-02-09
10:00 - 11:00	Jympa Senior	Annika B	Stora Salen	128	23	0	Dropin
11:30 - 12:30	Jympa/medel	Anna T	Stora Salen	128	128	0	Dropin
12:00 - 13:00	Spin/medel 45	Sandra S	Spinsalen	35	0	4	Fullbokat	Boka reservplats
16:30 - 17:30	Jympa/medel	Ulrika E	Stora Salen	128	128	0	Dropin
17:00 - 18:00	Jympa Junior 2	Sandra B	Lilla Salen	42	42	0	Dropin
17:00 - 18:00	Spin/medel	Catharina O-G	Spinsalen	35	0	16	Fullbokat	Boka reservplats
17:30 - 18:30	Jympa/bas	Victoria W	Stora Salen	128	128	0	Dropin
18:00 - 19:00	Aerobics dans	Elin K	Lilla Salen	38	1	0		Boka
18:00 - 19:00	Spin/bas	Anna Ha	Spinsalen	35	0	17	Fullbokat	Boka reservplats

Bara ett litet tjuvkik på den gråa väggen.. Vaserna fick också vara med.

Som vanligt fastnar jag helt i filmen "Don't say a word". Den råkade visst gå på TV nu och när inget annat värdigt finns att se på så...
Brittany Murphy är en skådespelerska som jag älskar att hata. Jag vet inte om hon är ryckig och spattig som person men hon är alltid sån i filmer. Det spelar ingen roll om hon ska spela söt, arg, sexig eller dum.. Alltid lika ryckig. Konstigt uttryck helt enkelt.
MEN, i just den här specifika filmen passar det ju henne helt fenomenalt. Hon spelar psykpatient och hon gör det bra.
Det kanske inte är så svårt med tanke på att hon alltid framstår som lite utflippad.
Hennes personlighetsdrag är ganska perfekta för rollen som hon spelar i just den här filmen. I en dålig romantisk komedi med Aschton Kutcher blir det däremot bara olidligt.
Brittany Murphy borde alltså göra färre "söt flickvän"-roller och fler psykpatientroller.
I övrigt har jag noll förståelse för hur Micke kan tycka att hon är söt och sexig. Men det var bara en parentes.

Men oj vad jag tycker om Sveriges starkaste man. Kanske den enda muskulösa kille jag gillar, förutom Josef och en och annan kusin förstås.
Jag sitter här själv och skrattar högt när denna enorma man skakar rumpa i samba och inser att han nog är den enda anledningen till att jag ens tittar.
En deltagare jag gärna skulle slippa se är Niclas Wahlgren. Han får mig att vilja kräkas litegrann bakom soffan.

Kul om Magnus vinner.
Annars är ju Laila och Morgan helt grymma också. 

Nu börjar det...
Bården är nedriven och det känns underbart. Köket är dammigt av all slipning. Resten av lägenheten är fylld av spridda föremål från köket. Imorgon åker äntligen tapeterna upp.

Rörigt ett tag men förhoppningsvis värt det. Inget frågetecken kring den saken egentligen.

Fina Sandströmare: Cornelia, Josef och Isac.
Har inte träffat Cornelia och Isac sedan julafton.. Lite dumt men det blir lätt så nu när jag inte bor i Kil längre.

Precis hemkommen från en fika med Johanna, Malin och Sanna. Vi satt för en gångs skull på Waynes i Mitt i city vilket inte är det vanligaste.
Anledningen till det är att det är så svårt att prata ostört på Waynes. Man sitter liksom mitt i smeten och när jag ska fika med någon är det oftast för att kunna prata om personliga saker som man kanske inte vill att alla ska höra.
Om man inte vill prata så mycket utan hellre kanske sitta och glo på folk så passar Waynes däremot alldeles utmärkt.
Jag inbillar mig också att folk som väljer Waynes i Mitt i citys delvis gör det för att just kunna sitta och titta på människor.
Den möjligheten finns helt klart om man säger så. Man känner sig alltid så jäkla uttittad när man går omkring i Mitt i City... Gillar inte den känslan.

Jag kan också konstatera att det är väldigt bra att shoppa med Johanna. Hon tar med mig till Gina tricot och
Bik Bok, ställen dit jag själv av någon anledning sällan går. Varje gång blir jag lika förvånad över vad mycket bra basplagg det finns där. Idag köpte jag i och för sig inget basplagg men ändå en snygg, svart, tjajt tröja i spets.
Den får delvis stå för lördagens klädsel. Skönt att ha det fixat!

Vill ni veta hur mitt pennfodral ser ut?

Klicka här.
Lite reklam för en talangfull släkting till mig som har skapat ett eget märke, LittleK.

Jag fick också med mig en stickad krage från Kil i lördags och även den har ovanstående gjort.
Den fanns inte med på hemsidan längre så jag antar att den inte heller finns att köpa numera.

Snygg är den i alla fall.

Så jädra snygg!

Fahrmans modeblogg

Kavaj känns inte så väldigt jag men blev väldigt sugen på att köpa en i någon mindre variant likt den ovan.. En svart känns väl mest praktiskt.
Den skulle vara perfekt att ha över klänningen på Carros fest nu på lördag. Det borde inte vara något problem att hitta en eftersom det verkar vara väldigt inne nu (särskilt efter Ebbas outfit på Ellegalan).

Jag blev utmanad av Malin så det är väl lika bra att anta utmaningen.
Jag kommer dock bryta mot reglerna och hoppa över punkt 3 och 4. Jag känner helt enkelt inte sju personer som bloggar.


Regler:

1. Länka till den som har taggat dig
2. Berätta sju sanningar om dig själv
3. Tagga sju personer i slutet av ditt inlägg
4. Skriv ett meddelande i de sju personernas bloggar, så de uppmärksammar att de blivit utmanade

1. Jag är väldigt konflikträdd
2. Jag tycker inte om färgen rosa
3. Jag kan bli rastlös extremt lätt
4. Jag ogillar att använda jeans och gör det därför knappt alls
5. Jag är totalt oteknisk
6. Jag kissar väldigt många gånger per dag
7. Jag är 165 cm lång

Nu vet ni det.. Något kanske var nytt om mig.

Det här är den absolut bästa låten att köra spinning eller dansaerobics till. Tur att friskis har vissa ledare med rätta känslan för sånt här.


Och det här är den absolut jobbigaste låten att spinna till. Jisses så fort det går när den här börjar.
Man plågar sig igenom den i stående position och på något galet sätt tycker jag att det är riktigt gött. De få gånger jag får någon sorts adrenalinkick är på spinningen.


Förresten tror jag minsann att en av herrarna från Cabaryn satt på cykeln bredvid mig förut..

Jag och Mimmi äger dansgolvet på Ankan..

Jaha, och vad har den här helgen bjudit på då...

"Blivit bjuden på" är kanske helgens ledord. Carro har än så länge bjudit mig på osten och tillbehören från i fredagskväll, men det ska du givetvis få tillbaka (så nu vet du att jag vet att jag är skyldig)!

Igår blev jag bjuden på Cabary och mat ggr 2 av min kära mor. Livet kändes snällt.
Cabaryn var inte den bästa jag sett men trots att jag inte tyckte att alla sketcher var superroliga så är det alltid underhållande med dansen, musiken och det runt omkring. De hade till exempel två fåtöljer från en inredningbutik här i Karlstad bland rekvisitan och jag kan inte sluta tänka på dem. De hade varit helt grymma i mitt vardagsrum. 
Tyvärr minns jag inte namnet på inredningsbutiken (hittade inte via google) men de var tydligen minst sagt dyra. Dessutom är det alltid kul när man i efterhand får tillgång till lite inside information om föreställningen, vilket vi fick i bilen hem från en av "huvudpersonerna".

Efter cabaryn följde jag med mamma hem till Kil. Vi zappade mellan "Gabriellas sång" i körslaget och åter igen "Gabriellas sång" - originalet i "Så som i himmelen". Jag grinade en del. Det gör jag alltid när jag ser den. Mamma grinade säkert och en skvätt och jag känner henne rätt.

Dagen idag har bjudit på jobb. Nu blir det soffan och godiset.