missfixin

Igår då.

Pirret tvärdog. Besvikelsen var stor.
Försökte tänka bort, tänka nytt.

Som resultat av detta blev jag spankad på dansgolvet.
Och då menar jag verkligen spankad, alltså smiskad. Flertalet gånger.
PINSAMT hur folk beter sig. Inte ok.
Fick springa och gömma mig.
Ola fanns ju inte som beskydd just då, han hade seglat iväg med någon tyska.

Det värsta är att killen som spankade (gillar detta ord) går på samma träningspass som mig ibland.
Men det är såklart han som ska skämmas.

Lördagsfika hos Ola:



Olas barnfika till vänster bestående av juice och friterad syltkakshistoria. Min vuxenfika till höger bestående av en slät kopp kokkaffe. Bananen ingick inte i mitt fika även om man kan så tro utifrån bilden.
Chips och nötter fick bli efter-fika-snacks.

Ps. Ni ser väl vilket übersnyggt porslin Ola har. Berså är min favorit.

1 krona kostade det att gå in på Tempel igår. Fantastisk kände min plånbok.
Hade en himla härlig kväll. Jag kände nästan lite (varning för dundertöntigt uttryck) pirr i magen. En magkänsla som har varit frånvarande väldigt, väldigt länge.

Jag, Frida, Anna och Camilla var hos mig innan. Ett litet men peppat gäng.


Anna a.ka. min wingwoman.


Min C-uppsats partner, Cam.



Sen kom min nära på traditionsenliga fotosession i busskuren. Vad ska man annars sysselsätta sig med när man väntar på bussen...


Inte stelt alls...

Nu ska jag göra mig redo för vårterminens första föreläsning. Yiho.

Mina torsdagar är oftast som andras lördagar. Morgonpromenad, lunch på stan med Jonathan, titta i några butiker, köpa vin, städa och pyssla hemma med p3 som sällskap, platta håret, sminka sig och invänta festligt folk.
Trivsamma aktiviteter.

Ooh ja.

Läser "Bitterfittan" av Maria Sveland också och jag känner att det nästan blir lite för mycket kring detta ämne, för mig alltså. Såklart att jag tycker det är viktigt, ganska givet att jag tycker. Men, jag blir lite less. Man blir väl det helt enkelt. Tur att jag är singel och utan barn just nu.

En kompis frågade för övrigt mig i tisdags: "Men Hanna, kommer du nånsin vilja ha kille och allt det dära..?"
Jag: "Du menar alltså om jag vill vara singel hela livet?"
Lina: "Ja..."

Haha. Absolut inte en önskan från min sida. Fy. Just nu trivs jag jättebra med min civilstatus men inte hur länge som helst såklart. Jag skulle bli hur glad som helst om jag träffade någon, det är bara det att jag har vissa krav om det ska bli nåt i längden..

Den här listan räknade jag upp för mamma, Josef & Elin på egenskaper en framtida partner bör ha:

- Han ska vara målmedveten. Kan gälla olika saker, men det är viktigt att man vill saker i sitt liv.
- Han ska gilla mat och helst tycka om att laga mat. Kunna ta initiativ till att handla och laga mat själv utan att jag behöver skriva en lapp på vilka ingredienser som behövs. Inte föredra 4 ostmackor framför att laga middag tillsammans en fredagkväll.
- Han får gärna uppskatta rött vin.
- Han ska gilla att träna och hålla hälsan i någorlunda skick: snowboard, hockey, fotboll, löpning - spelar ingen roll vad.
- Hans favorit i TV-tablån ska helst inte vara sport. Bättre att han sportar själv.
- Han ska ha ett intresse i att se sig omkring i världen. Vilja resa tillsammans med mig.
- Han bör ha egna fritidsintressen som han själv ser ett värde i.
- Han ska dela mina grundläggande värderingar och ha ungefär samma människosyn som mig, vilket innebär att:
han ska vara någorlunda genusmedveten, och inte heller rösta på SD, KD eller PP.   

Vissa punkter viktigare än andra, förstås. Josefs kommentar kring denna lista ska vi inte ens gå in på.

...Med liten, liten reservation för att vi ännu inte börjat skriva...

Det känns så otroligt rätt och bra att jag ska skriva C-uppsatsen med Camilla. Jag blir alltid så lugn när jag pratar med henne och det finns en trygghet i vår relativt nya kompisrelation.
Vissa personer har tvärtom en förmåga att lura fram en stress- och oroskänsla hos mig (tror att jag är lite lagd åt det "oroliga" hållet rent allmänt också tyvärr).
Då är det i alla fall himla bra att ha att göra med stabila och pålitliga personer, som jag tycker att Camilla är. Extra viktigt blir det ju när det kommer till C-uppsatsskrivande som, efter vad jag har hört, kan vara rätt påfrestande. Camilla är smart, noggrann, ambitiös, bestämd, ärlig, ansvarstagande och har koll på läget. Det är egenskaper som jag värderar högt och framför allt, jag kommer inte behöva vara en mamma åt någon.

Skönt.

Vad vi ska skriva om kommer antagligen yppas i bloggen inom kort.. Peppad är jag helt klart.

"Obseción no es amor" är en låt som finns med i en av mina playlists. Den påminner mig om någon period från högstadiet då jag lyssnade mycket på den och ja, den är lite skön tycker jag. Gillar ju spanskan också som ni vet.
Dock mycket, mycket otippat att hitta denna låt under Jonathans kategori "Fest" på Spotify.

Kan bara se en riktigt, riktigt smörig och inställsam efterfest framför mig med den här låten spelandes i bakgrunden. Lyssna så förstår ni:

Är galet irriterad på att mitt Spotify social inte funkar...
Jag kan enbart se min egen användare i högerspalten där jag är connectad till Facebook. Men mig själv och mina listor struntar jag väl i.
Fattar inte hur man fixar detta så om någon vet, hojta.
Asbra att kunna ta del av alla vänners musik ju, eller ja, vissa personers listor i alla fall.

När jag ändå skriver om musik. Kollade P3 Guld i lördags kväll...
Bra att Robyn vann i kategorin "året artist". Annat hade varit fel. Programledarinsatsen var dessvärre inte alls bra. Jag skruvade mig hemskt mycket i fåtöljen av obekvämlighet. Det är inte alltid bra med nytänk och crazyness (eller vad man nu ska kalla det). Överlag kändes hela galan väldigt rörig, barnslig och smått oseriös men det är väl kanske så P3 guld-galan brukar vara. Vad vet jag.

Men åh vilken himla otur man har då.. Hade kunnat jobba på språkkunskaperna ikväll och druckit vin i sällskap med snyggaste utbytesstudenten.
Men nej, börjar man 8.00 imorgon så måste helt enkelt gränserna sättas. Det sägs att den här helgen är allas fattigaste helg men det märktes sannerligen inte på mitt jobb idag. Så jag vill vara pigg, fräsch och redo för i morgon.

Istället sitter jag alltså här och passar på att göra klart musikquizet inför Sälen. Rätt nöjd med det nu. Viktigast är introna. Det är liksom inte bara att ta vilka som helst om det ska bli bra och kul.

Kusinen Albin har riktigt bra musiksmak och han är bra på att tipsa när man väl träffar honom.. På julafton nämnde han det här:



Inget nytt men jag hade inte lyssnat tidigare. Gillar mycket!

Jaja, vissa av er som precis som jag, läser en del av de större bloggarna har redan sett det här, men inte alla.



Älskar ungens totala inlevelse och engagemang, hur hon hänger på hans arm, hur hon gäspar och hur hon tar i när hon sjunger.

Idag har jag varit på sjukhuset.
Första gången på flera, flera år. Är väldigt skonad från obehagliga besök där.
Sist var när farmor hade dött.

Idag låg mamma där i sjukhussängen, med dropp och grejer. Fy. Kändes hemskt att se henne så.
Blev otroligt lättad när mamma berättade att provsvaren redan hade kommit tillbaka och att de visade på ett positivt resultat. Mammas akuta magont är inte cancer eller något annat farligt utan krångel med tarmarna bara. Eller bara och bara, det är väl inte direkt kul att ha så ont i magen att man får läggas in akut på sjukhus men det går ju att fixa.

Arpropå sjukhus så har min yngre kusin fått unge nu också, tror det var igår eller idag. Dom var inställda på att det skulle bli en Minnah men ut kom en kille. Chocken på den.
Kul i alla fall!

Igår hölls festen hos mig.


Än så länge, inga utbytesstudenter.. Vi improviserade med lite musikquiz för att komma igång.


Till slut kom några tappra österrikare och en mexican. Tyvärr hade inte informationen om att systembolaget stänger klockan sex riktigt nått fram, så det blev mest en massa folkisar för dom. Roligt hade vi ändå.



Tyvärr var det bara jag, Anna och två av utbytesstudenterna som orkade stå i kön för att ta sig in till den enda öppna nattklubben.
Vi stod så pass länge att vakten hann säga: "Nu är det fullt här inne så jag släpper bara in folk när andra går ut". Kul. Men efter en timme och 10 minuter så ja, då var vi inne.
Sjukt dåligt att inte fler ställen har öppet när det är så himla mycket universitetsfolk som vill ut. Fick ju nästan skämmas. Där inne hade vi riktigt roligt i alla fall och det var härligt med lite variation på folket inne på Ankan.

Negativa saker idag:

-Att jag tappade nyinköpa vinfalskan i marmorgolvet (alt. stengolvet) vid entrén på mammas jobb. En härlig odör av rödvin spred sig och mötte patienterna som ville in i Läkarhuset. Det såg mindre trevligt ut också.
Det gick förstås bort, men vilket krångel. Och lukten lär väl sitta kvar tills städarna kommer, och när det är vet jag inte.

-Att mammas kollega sa att man får en ny flaska gratis om man kan visa upp en hel flaskhals. Det här tyckte jag lät himla knäppt så jag struntade i upplysningen.
Ångrade mig lite när damen i kassan sa att detta stämmer.

-Att utbytesstudenterna är så jädra svåra att kommunicera med. Vet helt ärligt inte om dom kommer hit ikväll eller inte och då har jag ändå välkomnat dom mer än en gång. Vi som ändå hade sett fram emot det..

Men det finns också saker som förhöjer denna dag:

-Opponeringen gick ju rätt lysande. Fick inga synpunkter på eventuella ändringar... Så jag får väl vara nöjd med det jag skrivit antar jag.

- Fick den där "tavlan" med tyg av 10-gruppen som mamma sytt.

- Jonathan besöker Värmland och stannar tydligen en hel vecka..

- Internationellt eller inte, oavsett: ikväll äre party!

Jag=proffs på att sätta in linser.

Men, jag tycker det är skitsvårt att kunna se vilket håll som är rätt håll på dom. Hon på Specsavers förklarade skillnaden mellan rätt sida och fel sida men denna skillnad existerar ju för tusan inte för ögat att se. Det här irriterar mig lite.. Känner att linserna är smått obekväma i mina ögon men vet inte om det beror på ovanan eller att de helt enkelt sitter åt fel håll.
Skönt att kunna se på långt håll är det i alla fall. En riktig befrielse.

Tydligen hör jag till dom som har känsliga och torra ögon så linser 24/7 kommer inte bli optimalt för mig. Får använda dom när det känns som mest nödvändigt.

Ska iaf, oavsett torra ögon, klämma dit ett par gröna linser så småningom. Såna förändringar tycker jag är kul!

För två och ett halvt år sedan skrev jag om den här boken.

Nu har jag läst den.

Något att säga dig är en bok som innehåller det mesta.
Psykologi, mord, sex, filosofi, incest, politik, droger, rockstjärnor, kärlek och konst är alla komponenter som lyckas vävas in i handlingen. Jag gillar den här mixen. Det håller mig intresserad och det blir aldrig tråkigt.
Handligen utspelar sig i London och jag tycker att det är extra kul med alla små gatureferenser eftersom jag känner igen dom efter att ha varit där nyligen.

Jag tror inte att den här faller alla i smaken, verkligen inte. Men är man någorlunda opryd och gillar att läsa om lite kontroversiella och annorlunda aspekter av mänskligheten så kan den verkligen funka.

Jag är helt uppspelt!
Har träffat några av utbytesstudenterna för första gången nu under kvällen. Vi visade vart dom ska bo, gick och handlade mat och så vidare. Så himla trevliga och schyssta verkade dom alla vara.
Som sagt Kanada, Mexico och Spanien, inte fy skam det inte. Snygga var ett par stycken också.. Måste öva upp spanskan ju.

Nu har den där Manu Chao-låten fastnat på mitt huvud bara för det...

Äntligen är uppsatsen inlämnad.. Egentligen är den inte klar eftersom den ska bli utsatt för både opponering och eventuella ändringar, men ändå bra känsla.
Är faktiskt lite nojig inför opponeringen...
Hade hoppats på att hamna i samma grupp som Sara eftersom hon har skrivit runt liknande problemområde vilket gör att det skulle vara intressant att diskutera och jämföra. Det känns alltid bra att ha med någon i gruppen som är insatt i ämnet också. Tyvärr blev det inte så nu.

Dessutom; Jag hade ingen titel på mitt arbete förrän häromdagen och döpte det då till "Kvinnor som älskar för mycket". Ganska passande tycker jag själv och man bör ju ta det lite för vad det är - ett ganska spejsat uttryck. Men tänker mig att vissa blir väldigt provocerade ändå.

Nåväl, kritiken och opponeringen i sig ska ju inte handla om huruvida det finns en könsmaktsordning eller inte, utan fokusera på hur jag har fått ihop arbetet, röd tråd/svarat på frågan och så vidare. Blir nog bra.

Igår slets jag mellan två ställen..


Först var det lite knytkalas hos Anna. Ost och kex var väl tanken från början men det blev ganska mycket mer än så att välja på: grönsaker och dipp, chips, västerbottenpaj, bulgursallad, pannacotta, tapenade.. Önskar att jag hade lite leftovers från det här nu. Vore gott.



Frida.


Camillas älsklingspose, tror jag.


Jag gick (eller tog faktiskt taxi, lyxigt värre) vidare till Johannas nya lägenhet på Sundsta och fortsatte förfesten där.

Promenaden från Johanna in till stan var ett helvete men innebar också ganska mycket ramlande och skratt. Snöstorm i kombination med plattat hår och flytande eyeliner är väl sådär bra.

Trots detta härjade utsseende släppte vakten in oss på Månen.


Puddingar.

Denna lördag har jag umgåtts med mamma. Vi kollade utställningen av 10-gruppen på museet.
I 40 år har dom funnits.. Längre än vad jag visste.
Blev imponerad av hur de än idag håller fast vid sina grundläggande idéer och ideal när det kommer till både skapandet och hela proceduren kring framtagningen av produkterna.


Tidsaxel över 10-gruppens historia.


Det här med färg är ju verkligen min grej så 10-gruppen gillar jag starkt. Inget shabby chic här inte.


Övre raden = Kopior av olika slag.


Detta tygstycke fick vi med oss hem. Kanske blir något till min lilla hall.. Vill ändra om i färgerna där.

Snart kommer nya utlandsstudenter till universitetet. Några av dem ska jag så smått "ta hand om". Det känns bra att Frida och Camilla är med i samma grupp som mig så vi kan hjälpas åt lite. Man vill ju gärna engagera sig så pass att dom känner sig välkomna, men tyvärr anländer dom sjukt olägligt nu i och med att alla har inlämningar och sluttentor innan vårterminen börjar.

Hur som helst.. I vår grupp kommer dom från Kanada, Nederländerna, Spanien, Mexiko och Tyskland (plus ett till land som jag inte minns). Kul, kul. Prata spanska kanske? Synd att man blivit så nedrans kass med åren..

Efter host-mötet idag åkte vi hem till mig och bakade bröd. Körde på dom gamla vanliga limporna med filmjölk och lite allt möjligt i. Idag provade jag med lingonsylt istället för russin och det blev bra. Nästa gång får det nog bli med rivna morötter, roligare att variera.
Väldigt mysig kväll blev det iaf med soffhäng och nybakat bröd.

Mitt humör och dagens låt:

Jag har varit i Kil och firat Josef en dag försent. Var nu helt nära att skriva att han fyllde 20, men just det, han är ju 21 nu. Jaja.
Av mig fick han bland annat en ansiktsbastu. Han hade önskat sig en sådan makapär, bara så ni vet.
Själv hade jag aldrig hört talas om det.


Lite såhär ser det ut när man använder den. Skönt tydligen.


Vi åt en megagod sallad som innehöll det mesta..(ja, det är Januari och nytt liv). Plus lite annat plock men bilderna med mobilen blir så dåliga och det här är ändå ingen matblogg.

Tips på hur man ska uttrycka sig om man vill misslyckas med att förföra en kvinna:

"Jaså, du står över?! your loss...jag hade kanske inte varit duktig men väldigt ivrig iaf...sätter på en damcykel snart.."

Undik också att inleda erbjudandet med ordet "desperat".
Föga smickrande.

Nästan så att man tycker att Neil Strauss skulle behöva ha en genomgång av spelets regler med denna herre. Och då suger ändå spelets regler, hårt.

Tittar på en fruktansvärt plågsam film. The break-Up.
Aldrig, aldrig, aldrig ska jag ingå i en relation likt den som huvudpersonerna i filmen gör. Kan bara föreställa mig hur jobbigt det måste vara att se den här filmen för såna som verkligen har det sådär, varje dag, på riktigt.

Förstår inte riktigt syftet med den här filmen heller. Vad vill regissören säga? Sensmoralen? Att man bör vara jäkligt försiktig med vilken typ av kille man blir tillsammans med är det enda jag tänker men kanske tänker hon (samma regissör som till Bring it on) annorlunda. Jag kan i alla fall bara se filmen från ett perspektiv, det plågsamma.



Uppsatsen jag skriver på i Socialpsykologin behandlar i princip samma ämne, fast på en mer vetenskaplig basis givetsvis. Inte fullt lika plågsamt att skriva om som tur är. Mest intressant.
Idag ställde lillebrodern upp som sista respondent. Tackar ödmjukast för det. Riktigt intressanta samtalsämnen kom vi in på.. Brukar bli så med intervjupersonerna.

Bild

Okej, jag har insett en sak...
Favoritperson att stalka på Facebook: Min egen mamma?!

Inte okej någonstans. Skyller det på att hon är så himla aktiv där. Plus att jag slipper ringa henne för att höra vad hon sysslar med.

Förr i tiden skapade jag anonyma användare på communitys där jag inte alls hörde hemma (Helgon.net) för att kunna stalka killen som jag ville bli ihop. Som jag sen blev ihop med.

En sån där söndagkväll igen.. En sån där söndagkväll då man känner att det ska bli rätt skönt att byta ut burgare mot skrivande.

En positiv sak med jobbet är Noelia.
Det här händer nästan alltid, och särskilt på söndagar när vi ses:
Noelia får syn på mig från håll. Hon stannar upp, spänner blicken i mig och går med snabba steg i min riktning. Hon stannar framför mig, ser extremt exhalterad ut och säger "Asså Hanna, jag måste berätta om en grej, alltså det är väääärldens grej... hihi".

Ibland (tex idag) kontrar jag med: "Asså jag måste också berätta en grej.. hihi..!"

Förutom att springa runt i frityr har jag haft kärt återseende av Camilla som äntligen tagit sig tillbaka efter jullovet.
Alltid lika trevligt att laga mat med den damen. En fördel också att vi är lika glöpna. Och för er som inte kan värmländska, ledsen, vet inte riktigt vad glöpen är synonymt med..? Glupsk?

Idag ska jag vara lika duktig som hos Anna i onsdags...



Synd att motivationen är hemskt låg.

Blev otroligt taggad på snowboard nu efter att ha sett Frida Fahrmans video från Trysil när hon åker.
Jag ska ju till Sälen vecka 5 och tänker åka åtminstone någon dag. Men hjälp, det kan nog gå hur som helst i och med att jag inte har åkt sen tidigt i gymnasiet eller så.. Josef sa att det är lite som att cykla, har man lärt sig det så kan man det sen. Får hoppas på det.

Nu ska jag till Anna för pluggdag. Måste skriva vidare på det jag startade upp innan jul.

Den där julklappen som Jonathan gav mig, som jag blev så glad för:



Fatet fick jag i år och skålen förra året. Älskar färgen.

Mamma är världens bästa som tog svängen förbi mitt jobb helt utan anledning och körde mig hem.
Blev erbjuden fisksoppa och ett glas vitt i Kil också, men just ikväll kände jag mer för min egen soffa och säng.

Lyssnar på och gillar Band of horses nya album.

Kollar på Tjenare kungen för fjärde gången. Joel Kinnaman är plågsamt het.. har nog inte sett finare leende.

Igår var det nyårsfest hos Carro.
Kameran och jag bekantar oss fortfarande med varandra och färgaccent-funktionen bråkade igår.. Beiget och brunt är ju inte direkt den roligaste färgen att framhäva men så blev det tydligen nu.






Kolla ansiktslösa Oscar... Spöke.







Tack för en bra kväll vänner! Min powernap kan vi alla förtränga.