missfixin

JAG SAKNAR MAMMA PAPPA JONTE JOSEF ANNA MALIN JENNY LINA CAMILLA!!!

Josef extra mycket för han åker ut i stora vida världen på tisdag med Elin. Kommer inte träffa honom förrän i Mars igen..... Känns hemskt tycker jag! Särskilt över jul kommer det kännas. Och en uppmaning till Jonte: Du borde verkligen se till att komma hem till mig över jul, annars blir det ju en alldeles förskräckligt splittrad familjehelg.

En jäkligt läskig fransyska som jag möttes av igår när jag kom tillbaka från min filmkväll på andra sidan stan.



Jag blev inbjuden till filmkväll av en tjej från Ungern som läser samma Europakurs som mig. Det var hon, jag och en tjej från Tyskland. Vi bjöds på brownies och såg den svenskregisserade filmen "Chocolate". Allt som allt en trevlig kväll, ändå tills vi kom in på en diskussion kring homosexualitet. Där kom åsikterna fram om man säger så. Den ungerska tjejen var katolik och vi delade inte direkt uppfattning i ämnet... Det är så jäkla intressant ibland, när olikheter sipprar fram sådär.

Angående engelsmännens stil (eller snarare avsaknad av stil).

- Mjukiskläder till skolan är vanligt.
- Diamant eller ring i öronen likaså.
- Shorts och flipflops till skolan i oktober, helt normalt.
- Dunvästen är omåttligt populär.
- Hårgelé är något som borde användas mindre.
(- Ytterst få är rödhåriga).

Alltid en lika stor besvikelse när man ser ett snyggt ansikte och sekunden senare upptäcker att stilen är totalt obefintlig.





En kille med ett, enligt mig, väldigt typiskt engelskt utseende.

Dricker medicin som ska vara bra för halsen, feber, täppt näsa osv osv. På förpackningen står det "Tillsätt socker om du vill". Men herregud den här drycken är ju så söt så jag får kväljningar av den. Vill bara kräkas upp det. Usch.

Tänkte på en grej. För nån vecka sen diskuterade jag och några andra från Cleaves fenomenet "Doggy bag". Enligt dem, amerikanerna, är det helt normalt att be om en doggy bag vid ett restaurangbesök om du inte har ätit upp maten. När jag hörde det blev jag väldigt förvånad. Mina uppfattning är att det anses ganska pinsamt och liksom "fattigt" att be om det på restaurang i Sverige. Amerikanerna tyckte att jag hade helt fel och en av dem (han är en besserwisser utan dess like) dumförklarade mig i princip eftersom det enligt honom går till såhär i alla länder i hela världen. Har han rätt? Är det kanske bara jag som uppenbarligen borde äta på restaurang oftare. Vad har ni för uppfattning?

...Nu är ju det här med doggybag aldrig ett problem för mig i och med att jag alltid äter upp all mat...

Saker som hänt sen sist:

Den svenska kristna tjejen kom fram till mig på lördagens fest och var väldigt trevlig. Men; något märkligt hände med min talförmåga. Hjärnan klarade inte av att växla från engelska till svenska!! Jag vet att det låter hur löjligt som helst men det är helt sant! Vartannat ord blev på engelska även om jag ville säga dem på svenska. Och det jag lyckades pressa fram på mitt egna språk fick samma uttal som invandrare i Sverige ibland har. Skratta om ni vill, men så var det. Kan väl tilläggas att jag till skillnad från tjejen jag pratade med inte var spiknykter...

Jag lyckades hålla mitt finger under kokande vatten vilket resulterade i att jag under hela föreläsningen igår fick sitta och doppa fingret i en mugg med kallt vatten. Såg framför mig hur jag skulle få ett stort fult ärr, likt det min allra första pojkvän hade efter att han hade fått tevatten över sig som liten. Men det är ingen fara med mitt finger nu.

Blivit sjuk, igen. Ingen värstingsjuka men det är drygt för jag blir ju så begränsad. Första gången på år och dar som jag smittas så här lätt.

Jag verkligen grottar ner mig i debatten som pågått och fortfarande pågår mellan Blondinbellis och Quetzala Blanco. Mina favoritämnen som diskuteras. Men hade ju så gärna velat sett "Efter 10" där de medverkat ett par gånger och diskuterat live. Dumma tv4play som krånglar hela tiden.

Ska tydligen på fest ikväll med 140 personer attending enligt Facebook.... Det är typ en lägenhet? Det kommer spåra, helt klart. Men vi har en plan B så förhoppningsvis blir kvällen lyckad ändå.

Det är svart&vitt-tema så jag var tvungen att köpa nytt på Topshop. Sofie har tydligen samma klädsmak som mig och hennes favoritaffär när det kommer till kläder är Monki. Eftersom i princip hela min garderob är därifrån så blir hon lite bitter varje gång hon vid frågan "Vart har du köpt den där?" får svaret "Monki". Finns ju inte i Belgien tyvärr, inte utomlands över huvud taget tror jag..? Sverige är allt bra.

Vi åt på Jamie Olivers italienska restaurang igår och det var ju gott.



Och trevligt.



Vi har precis bokat resan till Dublin i november och nu ska jag ta en svängom på stan med Sofie! Livet är fint.

När det uppstår kulturkrockar även med svenskar.

Svensk tjej boende i Nottingham: Vart någonstans här bor du då?

Jag: Jag bor mitt i centrum, nära slottet om du vet vart det är? Det är med 30 andra utbytesstudenter så det är riktigt bra. Men först var jag lite tveksam faktiskt för boendet ägs av en kristen förening av något slag och på hemsidan där studentboendet är beskrivet verkar allt väldigt religiöst och "missionsliknande". Det skulle ju kunna kännas rätt obekvämt eftersom jag inte är religiös över huvud taget. Men hur som helst, vart i Sverige är du ifrån då?

Svenska tjejen: Jönköping.

Det blev en mycket märklig stämning och hon gick ganska snabbt vidare till en annan grupp studenter.
I efterhand har jag faktiskt fått höra från andra som träffat henne här (och märkt själv) att hon är nykterist samt aktiv kristen.

Ja, jag säger då det.

Vi har en alldeles förträfflig "Cleaves Hall"-grupp på Facebook. Där diskuteras en hel del viktiga saker som födelsedagar, resor, evenemang och olika barer/klubbar/pubar. Men det som det skrivs om allra mest är försvunnen mat och dryck. Ja, tydligen har folk lite problem med attveta vad som är mitt och vad som är ditt. Än så länge har jag personligen inte fallit offer för Cleaves Hall-tjuven, men vi får väl se. Här är ett utdrag från en av alla konversationer (enbart initialer för säkerhets skull):

• J.R: Who's the pizza thief?! ;)

LikeUnlike · · Unfollow postFollow post · 09 October at 14:53

• E.K: who's the white wine and beer thief?! ;P
  

  09 October at 14:55 · LikeUnlike

• J.R: crime rate is exploding in cleaves hall!!!!

  09 October at 14:56 · LikeUnlike ·

• E.K: i will put smartwater on everything.

  09 October at 14:56 · LikeUnlike ·

• C. van B Maybe this is a task for the co-chief, since chief is occupied?

  09 October at 15:00 · LikeUnlike ·

• M. I think it could be this guy from east Europe

  09 October at 15:13 · LikeUnlike ·

• C. van B The one from poland? Could be, he always talks about the Dutch eating too much Pizza!

  09 October at 15:21 · LikeUnlike

Dagens saknad: Svenskt kaffe.
Dagens störiga: Folk som pratar på sitt eget språk med varandra när andra (jag) är närvarande och inte kan förstå ett ord. De flesta är duktiga på att inte göra det eftersom det är rätt otrevligt men vissa, herregud. Extra störigt för mig också eftersom jag inte har någon att prata svenska med och på så vis "hämnas".
Dagens värda: Frukt- och grönsaksståndet utanför mitt campus där dom säljer 10 satsumas för 10 kr bland annat. Kommer äta ihjäl mig på satsumas.
Dagens ovärda: Bussen till mitt campus eftersom den var full och jag fick stå upp hela vägen.
Dagens trevliga: Fikan som jag hade med Sofie, en tjej från Belgien som jag känner att jag verkligen har klickat med. De flesta jag bor med är väldigt bra personer och jag trivs med de flesta men det betyder ju inte alltid att jag skulle välja att umgås med dom annars, egentligen. Därför är det så himla kul när man stöter på sådana som Sofie.
Dagens tråkiga: Föreläsningen i Genus. Känns väldigt grundläggande än så länge och inte särskilt intressant alls.
Dagens låt: "We found love" - Rihanna, Calvin Harris.
Dagens snälla: Teresa som låter mig låna hennes dator när jag ska titta på film. (Min dator saknar ingång för CD/DVD och jag behöver se en film inför nästa Europaföreläsning).
Dagens frågetecken: Om jag ska hänga med Sofie på en "internationell fest" eller inte. Är ledig imorrn så det lutar åt ett ja.

Nu är det andra gången jag läser den här krönikan och jag älskar den:

"Jag svär jag aldrig blir 25 igen (krönika v 3 Sthlm City)

Vi luktade alkohol och sex och jag ville så förtvivlat gärna dra fingertopparna längs hans ryggrad. Jag gjorde det inte den här morgonen, även sådana som jag kan lära sig av tidigare misstag. Jag gick upp i stället, för jag visste att han inte ville ha mej där, inte nu, inte egentligen. Men ännu var jag för hög av hans närhet och allt vi sagt och gjort kvällen innan, jag trängde undan trycket över bröstkorgen och kraschen jag visste skulle komma, som alltid kom. Men inte riktigt ännu.

Han var min fixa idé, jag visste det inte då men han skulle komma att dominera flera år av mitt liv. Alltid närvarande som en osalig ande intill mig. Jag slutade äta, jag började röka, varje sångtext handlade om oss två. Köpte jag en tröja var min första tanke "kommer han gilla mej i den här?".  Jag var helt konsumerad. Tack gode gud att det inte fanns Facebook då. Jag raderade hans nummer gång på gång, men det var som multiplikationstabellen, jag kunde rabbla det i sömnen. Lönlöst. Jag stalkade alla hans hangouts. Så jävla genomskinligt. Jag var radiostyrd, en robot, med hans namn, röst och doft som enda programvara.

Han vaknade av mina rörelser i rummet. Och jag kunde den här proceduren så väl nu, säg inget av betydelse, kväv varje impuls att fråga om natten förändrat någonting. "Älskar du mig nu?". Så vi fnissade och hade en skämtsam jargong, medans jag yrvaken och snubblig tassade runt för att plocka upp mina kläder som låg vid den öppna balkongdörren. På det halvår som gått sedan jag gråtande flydde lägenheten och med tårarna rinnande planlöst vandrat Götgatan mot ingenstans, hade jag gått ner femton kilo. Mina höftben stod ut och lämnade mjuka håligheter mellan trosa och hud när jag lätt poserande drog tröjan över huvudet. Jag stod i motljus, solstrålarna dansade över min blekhet. Jag visste att jag var snygg. Jag visste att han tyckte jag var snygg.

"Synd att du blivit så jävla vacker efter att vi gjort slut". Han log som bara han kunde när han sa det. Ur stereon sjöng Ryan Adams "It's harder now that it's over". Och så gick jag ut genom dörren, ut på Söders gator, med den nu så bekanta klumpen i magen, ännu bara stor som en tennisboll, lavinartat växande för varje steg. Om femtio meter skulle den skymma solen. Ett svart hål jag själv skapat. Helt på egen hand. Jag kan vara väldigt övertygande.

Han hade sagt han skulle till Berns på kvällen. I mitt huvud planerade jag redan outfit."

Skriven av kvinnan med bästa bloggen: Popmorsa,  Emelie Thorén.

Igår åkte 16 personer från Cleaves Hall till Birmingham i samlad trupp.



Staden var stor, väldigt stor. Shoppingen var förmodligen väldigt bra men jag var, trot eller ej, inte alls på humör för shopping. Eftersom Ilyas är från B-ham fick han vara vår guide och på så vis kunde vi se lite annat än bara shoppingcentrumet.



Jag åt en väldigt engelsk lunch. Det var gott under ätandet men efteråt mådde jag nästan lite illa. Mastigt.


Parkhäng.

Vi såg lite allt möjligt men jag orkar verkligen inte redogöra för allt. Det finns mycket som händer rent generellt som jag vill skriva om, men intrycken är alldeles för många för att ha tid/ork till det. Så är det.

Det är inte bara the Jacket Potatoes som drar och sliter i mig...


200 spänn. Mer beiga än de ser ut.


Mer gråa/kakifärgade än vad de ser ut att vara. Ganska mycket dyrare... Men dessa köpte jag första dagen i Nottingham så hade ingen koll. Men det är bättre kvalitet på de här så det känns okej.

Sen har jag såklart köpt en del annat för att utöka den begränsade garderoben.

Varje måndag har universitetets Music Society en "öppen mick"-kväll på en pub här i centrum och vi har varit där de två första gångerna. Vissa som sjunger är halvbra men många är riktigt grymma. Det var bland annat två killar där som kör en slags mix av komedi och sång, vilket skulle kunna vara så dåligt, men som var så jääkla bra! Skrattattack! Så perfekt sätt att träffa folk och umgås på bara. Kommer nog sakna sånt här väldigt mycket när jag är tillbaka i Sverige...

Idag har jag haft en föreläsning och efter det har dagen varit ganska slö. Köpte med mig en Jacket potato från gatan (bakad potatis med valfria toppings), 30 kronor. Så himla gott att det skulle kunna bli ett missbruk, men det får det inte bli. Sen tog jag mig en promenad men efter det har jag mest hängt med folk. Det är lite som back in the days här - UG, alltså ungdomsgården! Vi har också fixat och trixat med diverse ballonger, födelsedagskort och annat nu på kvällen för att överraska Verena som fyller år imorgon. Hon kommer nog få sig en liten chock när hon kommer in i köket imorrn bitti.

Hann med en skypedate med Anna, Jenny, Lina också! Med skype blir det så tydligt att man saknar vissa! Men i början av November kommer dom hit och det är ju om ca tre veckor bara.....! Kommer bli så kul.

Fick ett mail från universitetsprästen om att alla internationella studenter är inbjudna till en gratis spelning på lördag, med en tjej som heter Kate McGill. Tyckte namnet kändes lite bekant så jag kollade upp henne på youtube, och tror ni inte att det är den tjejen vars covers jag den senaste tiden har lyssnat en hel del på. Coolt. Tyvärr kan jag nog inte gå eftersom vi planerar en dagstripp till Birmingham på lördag.

Här är en cover på en av mina favoritlåtar:


Lite konstigt att hon sitter i badkaret... Eller vad det är.

En liten uppföljning gällande den pryda tjejen.

Det var helt underbart att se hennes reaktion och ansiktsuttryck igår när de amerikanska tjejerna kom ner till köket, alla iklädda varsin genomskinlig topp i olika färger. Hehe. Hon fortsätter också att leverera gulliga kommentarer. I morse påpekade hon till exempel att mitt hår var "lite ruffsigt". Jo, men tack för den upplysningen. Häromdagen i en klädbutik stod jag och kände på ett linne som det stod "Kiss me" på, mest för att det var ett spännande material och inte för att jag ville köpa det. Hur som helst, då säger hon såhär till mig "den där vill du nog inte köpa, då kanske killarna kommer fram till dig på krogen och tror att du vill ha en kyss...". Alltså ärligt.

I övrigt var det en väligt bra lördag igår. Jag, Rose, Chanel, Ilyas och hans kompis fick tillgång till kyrkans lokaler under en timme, helt för oss själva. Chanelle och Rose spelade piano och sjöng, de mest fantastiska stycken dessutom. Bland annat en instrumentell låt ur filmen "Amelie från Montmartre". Jag, Ilyas och kompisen satt mest och beundrade det hela. Den äldre herren som städar här i Cleaves kunde inte heller motstå att sitta ner och lyssna. Senare var det ju som sagt nöjesfält som gällde och jag åkte en karusell. Det var kul. Sen gick vi ut. Vi gick och la oss vid fyra. Trött idag... Bio ikväll.

Nu är första skolveckan över och jag tycker att det känns som de flesta kurserna (alla utom kanske en) kan bli bra. Genuskursen borde innebära viss upprepning men den verkar samtidigt belysa vissa områden som jag är mindre bekant med så det ska bli kul. Europakurserna kommer inte bli helt lätta men jag behöver dem för min egen allmänbildning. Har insett att min kunskap är alldeles för dålig inom det här området. Det är också väldigt passande att jag tar de kurserna just här eftersom jag kan få ut så jäkla mycket bara av att prata med folk från andra länder. Igår åt jag lunch med en kille från Turkiet och vi pratade en hel del om EU och hur han ser på hela "Turkiet-EU"-grejen. Senare vid middagen pratade jag även med Agata och Michael (från Polen) och de gav mig sin syn på Polens medlemskap i EU. Skitbra för mig som måste bidra med någon vettig synpunkt på nästa veckas seminarium. Kursen i interkultur är ju också ganska perfekt i och med att hela min tillvaro här är någon slags kross/interkulturell resa.

Den femte och sista kursen är den i Psykologi och herregud vad den verkar flummig. Första föreläsningen handlade om Postfreudiansk psykoanalys och föreläsaren kunde inte sluta tjata om bebisars uppfattning om det dåliga och det bra bröstet. Kändes skönt när jag hörde de brittiska studenterna klaga över att de inte förstod något och att föreläsaren pratade för fort för dom. Ser inte fram emot att pressa fram en uppsats i det här ämnet...

Idag är planen att vi ska på Nottinghams enorma marknad/tivoli som är här över helgen. Vädret är väldigt engelskt just nu men vi hoppas på det bästa.

"I'm gonna show you something... But don't tell anyone..!"



Haha! Dog av skratt när Agata visade mig det här i hennes rum. Hon röker inte ens? Antar att cigg är billigt i Polen.. Hur mycket kostar en limpa i Sverige?
Innan jag kom hit hade jag en bild av att i princip alla skulle röka och droga här och att jag skulle få passa mig lite. Så är det inte alls. Av de 30 som bor här är tre personer rökare. I England överlag vet jag inte riktigt hur det ligger till (har ju en förutfattad mening som sagt) men i Nottingham ser man sällan folk som röker. Det är ungefär som i Sverige.

NEEEEEEEEEEEEEEJ!

Jag gillar inte katter och jag gillar absolut inte det där. Fyyy, får kalla kårar.

Såhär såg min första skoldag ut:

- Morgonpromenad kring "Park estate" som är ett finare bostadsområde här i närheten av Nottingham Castle och likaså mitt hem. Gick lite vilse men hittade tillbaka rätt snabbt igen.

- Frukost med blandat folk.

- Gjorde lite litteratursök.

- Köpte med mig lunch från Marks & Spencer och tog bussen till Clifton Campus.

- Fixade ärenden i biblioteket, scannade ett dokument till min mail.

- Gick på den första föreläsningen som var i ämnet "Issues in intercultural communication". Läraren var väldigt engagerad, de flesta eleverna var utbytesstudenter som mig och allt som allt gick det riktigt bra. Det känns väldigt chill än så länge om man säger så.

- Trodde jag skulle få äta lunch själv eftersom jag inte känner någon på Clifton men jag hängde med en kille från föreläsningen under håltimmen. Jag visade honom hur man scannar dokument i bibblan. Nöjd över att kunna något.

- Gick på en annan föreläsning i ämnet "Introduction to European studies" och det var väl mer av en introduktion snarare än föreläsning. Läraren där verkade också väldigt bra och studenterna var mer mixade, alltså lite fler britter. Jag pratade med en kille som tydligen hade bott i Sverige i ett halvår, i Falun, och som planerar att studera ett halvår i Karlstad under sitt andra år på Europaprogrammet. Han var sjukt trevlig och erbjöd mig till och med skjuts till Manchester om det skulle visa sig att jag kommer flyga därifrån när jag ska hem över jul. Ja, alltså han skulle väl ändå dit pga att han hade sin familj där eller nåt..

- Middag med blandat folk.

Nu ska jag läsa en artikel om Gender attribution inför morgondagens första föreläsning i "Gender & Sexuality".

Igår satt vi på uteplatsen här och spelade gitarr och sjöng. Det var myyysigt. En av de holländska tjejerna sjöng Adeles "Someone like you" så jäkla bra så alla satt och var helt tagna av stunden.





Alla springer runt i 30-kronorstofflor från Primark.



Sen gick vi till en australiensk bar som heter Walkabout. Där bjöd Jan på jägerbombs!

Idag känner jag för att skriva blogg som den här tjejen. Men nä, jag gör inte det. Det skulle bli för ärligt.

Alltså, snart kommer jag nog tröttna på att blogga härifrån. Det blir ju bara en massa "åh allt är så fantastiskt här, jag har så himla kul, alla människor är så härliga och blablabla". En massa lyckligt dravel. Det blir liksom sliskigt och jag vill inte ha en sliskig blogg, jag vill ha lite misär också. En gnutta nyans om man säger så.

En sak som inte är så fantastisk här är faktiskt en av tjejerna som jag har umgåtts med den första veckan. Jag vill såklart inte skriva ut hennes namn eller land eftersom hon (ytterst tvivelaktigt) kan gå in på min blogg och klicka på google översätt. Hur som helst, hon är en jättesnäll tjej verkligen, men hon är så himla duktig, präktig och pryd. Jag hatar sånt och det passar verkligen inte här. Hon säger väldigt konstiga saker ibland och då blir det så himla tydligt att vi har väldigt olika åsikter om saker och ting. I förrgår innan vi skulle gå ut rynkade hon sina ögonbryn och sa till mig att min topp var väldigt genomskinlig. Då sa jag: jag vet det! Sen gick jag. Den var inte ens särkilt genomskinlig och jag skulle verkligen aldrig kommentera någon annans klädsel på det sättet eftersom det uppenbarligen är jäkligt ohyffsat. Vi känner ju knappt varann? Hon är också en sån där som snålar hela tiden, klagar på att allt är dyrt när det enligt mig är riktigt billigt. Men jaja, vi kommer väl antagligen inte umgås så mycket framöver när alla har "hittat rätt" bland allt folk.

Känns lite dumt att skriva det här men jag behövde bara lufta mina tankar lite. Eller ska jag radera det här inlägget kanske?